Branden drog in över australiska familjen Duffs gård i en rasande hastighet. Djur, byggnader och maskiner slukades av lågorna medan de kämpade för livet med gödseltunnor och slangar. – Luften brann. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, berättar David Duff för Land Lantbruk.
David och Carolyn Duff driver lantbruk i Toorooka i den svårt branddrabbade delstaten New South Wales i Australien.
– Vi brukar ha ungefär 1 000 djur, 500 kor plus ungtjurar och rekrytering. Vi köper även in stutar för försäljning som går här i 3 - 6 månader och odlar, säger David Duff.
Många kor och ungdjur dog och skadades i bränderna.
– 60 av de som fortfarande levde fick avlivas på grund av att de var så illa brända.
Han är 51 år och har bott i området hela livet.
– Jag har sett många bränder förut, men aldrig något som detta. Det är det värsta jag varit med om i hela mitt liv.
Paret Duff höll koll och var förberedda om vinden skulle föra elden närmare.
– Branden var två mil bort, men rörde sig enormt fort, två mil på under två timmar. Först var det ingen eld alls, och plötsligt var den överallt omkring oss. Det var en eldstorm, som en tornado. Luften brann, full av brinnande växtdelar och skräp. Vi är vana vid bränder och tyckte att vi var förberedda, men det här var något helt annat.
Elden var överallt runt huset och de kämpade för att klara sig med livet i behåll.
– Det var bara jag och min fru här och vi hade gödseltunnor om 600 liter och slangar. Jag var orolig för Carolyn och hon var orolig för mig, vi försökte ropa till varandra, men ljudet av vinden och elden var öronbedövande vi kunde inte höra varandra. Flera gånger tänkte jag ”vi kommer inte att klara oss levande ur det här”.
Lantbruket tar vatten från en flod som går genom markerna, men pumpen brändes sönder av elden, så vattnet i tunnorna var det vatten de hade.
De lyckades rädda de hundar som de hade i hundgårdarna, men inte de arbetande vallhundarna.
– Vi har australiska kelpies som driver och vaktar boskapen. De var ute i terrängen och jag kunde inte ta mig fram till dem för all rök och eld. Jag förlorade sex vallhundar och det var helt fruktansvärt.
De är glada att de lever, men röken skadade lungorna vilket resulterade i en tid på sjukhus.
– Vi är lantbrukare och älskar våra djur. Det finns bara ett ord som beskriver det här, förtvivlat, eller två, ofattbart förtvivlat, berättar David Duff.
Förutom djuren, förlorade familjen ett bostadshus, sitt foder, beten, fält, skördetröskor, bulldozer, traktorer, påhäng, mindre maskiner och förrådsbyggnader.
Dessutom är bevattningssystemet förstört tillsammans med pumpen. Värdet är någonstans runt 1,2 miljoner australiensiska dollar, närmare 8 miljoner svenska kronor men ersättnings- och arbetskostnaderna blir högre.
– Vi har även förlorat nästan allt vårt stängsel och allt timmer till stolp. Det är 17 kilometer gränsstaket och 40 kilometer stängsel inne på markerna. Bara det kommer att kosta ungefär en kvarts miljon att ersätta och vi får mellan 15 000 och 18 000 i bidrag av staten. Det är en droppe i havet.
Lantbruket är försäkrat, men försäkringen täcker bara en bråkdel av de skador som branden orsakat.
– Vi vet inte om vi kan återhämta oss efter det här. Finansiellt var vi ansträngda redan innan branden, men på något sätt måste vi fortsätta framåt, säger han.
Eftersom allt grovfoder blev förstört i branden, är de tvungna att köpa in foder till de återstående djuren.
– Vi har tagit hem fem långtradare med stråfoder från Victoria, 1 500 kilometer bort och har beställt två till för att klara oss över julen. Om vi bara fick lite regn så skulle mycket bli bättre, då skulle våra beten kunna växa till, men det ser inte ut som om det kommer något innan nyår.
Han säger att de normalt får ungefär 1100 millimeter regn, men i år har de bara fått en knapp tredjedel av det.
Två kelpies som var hemma på gården har de kvar, men de är unga och räcker inte för att kunna sköta boskapen. Snälla grannar har dock skänkt dem några äldre vallhundar.
– Det är fantastiskt att se hur människor omkring ställer upp och hjälper till efter en sådan här katastrof.
Deras verksamhet innefattar tre olika lantbruksfastigheter och på en av dem brann bostadshuset ned till grunden.
– Det var huset där vår gårdskarl bor som brann ned, han är 79 år och bor här med oss nu. Han har bott där hela sitt liv och har förlorat allt utom kläderna han hade på sig. Jag vet inte om han riktigt har förstått än att allt är borta.
Hittills under den australiska våren, har över 1 miljon hektar mark brunnit bara i New South Wales och över 11 000 hektar brinner fortfarande. Värmeböljan fortsätter med mycket höga temperaturer och gör risken stor för spridning och fler brandhärdar.
– De här bränderna har förändrat Australien för alltid, landskapet är helt förändrat. Det finns inget kvar, träden är brända och stammarna står som döda skelett och det som är kvar av grenarna står ut som korta svarta stickor. Det är som att leva i en krigszon.
David Duff säger att han inte på något sätt är klimatförnekare, men han tycker att det är fel att helt skylla bränderna på klimatförändringarna.
– Det finns ett ordspråk här, "Antingen bränner du, eller så blir du bränd". Staten har gjort stora områden till naturreservat, och där verkar inte skogen skötas alls. När torr undervegetation, buskar och död ved tar eld går det inte att bekämpa.
Trots stora förluster och oron för framtiden är han glad. Ingen av dem förlorade livet och ge upp tänker de inte göra.
– Vi är ändå lyckliga, flera har förlorat livet och många har förlorat precis allt. Vi kämpar på och försöker lösa det vi kan lite i taget. Jag hoppas att staten tänker om kring krispengarna och ökar bistånden. De fattar inte i Canberra, "Inga bönder, ingen mat, ingen framtid", säger David Duff.
