Bryssel borde inte bestämma om blyhagel
Den senaste i raden av bindande förordningar illa anpassade till den svenska verkligheten är EUs nya kemikalieförordning, skriver Lars Anders Johansson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det påstås att EU ska styras enligt subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas närmast den som berörs. I praktiken har det blivit tvärtom. EU fungerar numera som en slags andra instans, dit impopulära lagförslag som inte gått igenom i de nationella parlamenten kan lyftas för en ny prövning. Genom den kohandel som partigrupperna bedriver i Bryssel är det dessutom sannolikt att förslagen går igenom.
Resultatet blir en stor mängd lagar som införs tvärs över hela unionen, och som samtliga medlemsländer måste förhålla sig till. Eftersom olika EU-länder har olika förutsättningar är detta en särskilt dålig ordning. Det gäller inte minst sådant som rör natur och miljö, jord- och skogsbruk. Den senaste i raden av bindande förordningar illa anpassade till den svenska verkligheten är EUs nya kemikalieförordning som trädde i kraft 15 februari.
För Sveriges jägare och sportskyttar innebär det i praktiken ett förbud mot användning av blyammunition till hagelvapen. Det är problematiskt på många sätt för jägare och sportskyttar för att de flesta alternativ är mångdubbelt dyrare, men också för att många hagelvapen kommer att bli obrukbara, då de inte är lämpade för stålhagel. Hur dessa jägare ska kompenseras för att deras vapen med ett pennstreck görs värdelösa, har varken regeringen eller EU-byråkratin något svar på. För markägare är blyhagelförbudet problematiskt eftersom stålhagel tenderar att fastna i träd, vilket gör att de inte kan avverkas utan risk för maskinerna.
Sverige har redan ett förbud mot användning av blyhagel i våtmarker, eftersom sådant kan vara skadligt för de andfåglar som vistas där. EU väljer dock att utvidga definitionen av våtmark så att den omfattar större delen av Sverige. Till råga på allt ligger bevisbördan hos jägaren, som måste visa att hagelpatronerna i fickan inte är tänkta att användas i närheten av våtmarker.
Nedsidorna är med andra ord många och före valet lovade Ulf Kristersson(M) att blyhagelförbudet skulle stoppas om det blev en borgerlig regering. Efter valet tvår regeringen sina händer.
Om Sverige kunde tillåtas utgå från vår etablerade definition av våtmark skulle förslaget bli mindre skadligt. Enligt en dom i EU-domstolen tycks det vara möjligt, då tillämpningen måste utgå från förordningens syfte, det vill säga att skydda andfåglar från bly. Regeringen behöver sätta ned foten mot EU-kommissionen, och se till att dess tillämpning gör så liten skada som möjligt.
Lars Anders Johansson, journalist och författare