De gröna näringarna har märkts allt mer i samhällsdebatten under 2022. Ukrainakriget och den ekonomiska kris som följde med det har fått fler att inse hur viktig en svensk livsmedelsproduktion är.
Nyheten om att det inte blir några svenska tomater i vinter fick stor uppmärksamhet. Därför toppar Mindaugas Krasauskas, platschef hos Sveriges största tomatodlare Land Lantbruks 50-lista i år. Han är tätt följd av andra personer med anknytning till krig och kris.
När Land Lantbruk i september återigen skrev om de höga energipriserna var Mindaugas Krasauskas en av alla de odlare och lantbrukare som hade drabbats. ”Det blir inga svenska tomater i vinter”, var hans budskap som platschef för Sveriges största tomatodlare. Plötsligt insåg även andra medier att det var riktigt tufft för branschen och nyheten spred sig snabbt över landet. Läs hela intervjun med ettan här.
Rysslands invasion av Ukraina har påverkat lantbruket i hela världen och fått dramatiska effekter för de jordbrukande svenskättlingarna i Gammalsvenskby i södra Ukraina. Sofia Hoas har träget lyft fram bybornas situation i svenska medier.
Hur känns det att du är med i toppen på 50-listan?
– Väldigt oväntat och jättehedrande, så klart. Det jag hoppas med rapporteringen är att den ska göra avtryck och att bybornas situation ska föras fram. Sedan starten har byborna sagt hur viktigt det är att berätta för världen vad som händer. I min iver att rapportera är det detta jag har med mig hela tiden – att få ut det som byborna inte själva kan rapportera om.
Hur har du upplevt allmänhetens intresse för vad som händer i Gammalsvenskby?
– Det har varit väldigt stort redan från början, men har växt ännu mer under året. Att få vara länken mellan Sverige och Ukraina är väldigt fint. Det är egentligen inte bara jag som är informationsbärare, även om jag är det utåt. Informationen om hur byborna har det berör väldigt många och det finns en stark drivkraft att fortsätta berätta.
Snart är ett dramatiskt år 2022 över. Vad vågar du hoppas på av 2023?
– Att kriget ska ta slut eller lugna ner sig. Att den ryska armén trycks bort från andra sidan floden Dnepr så att Gammalsvenskby kan få det lite lugnare. Jag hoppas själv kunna komma ner på vårkanten, om man får drömma lite, för att komma igång med återuppbyggnaden och se vad vi bäst kan göra för att läka människorna.
Livsmedelsföretagens chefekonom har frekvent i media förklarat bakgrunden till de skenande matpriserna. Han har även på ett enkelt och tydligt sätt fört in böndernas ökande kostnader i sammanhanget och understrukit att de måste få kompensation.
Artiklar i Dagens Nyheter resulterade i boken ”Skogslandet”. Den marknadsförs som en granskning av svenskt skogsbruk, men tar tydlig ställning i debatten. Under hösten har hon åkt runt i Sverige och pläderat för kontinuitetsskogsbruk och minskad avverkning.
Stödet för S- och MP-regeringen betraktades av många som ett svek och var en av orsakerna till Centerns ras bland Sveriges bönder. Men i samarbetet med regeringen lyckades Annie Lööf driva igenom både stödmiljarder och sänkt dieselskatt.
Ett år när medieintresset för lantbruk och matpriser varit ovanligt stort har LRFs ordförande flitigt förklarat vikten av en svensk livsmedelsproduktion i medierna och för olika makthavare. Nu kämpar han vidare för en ny livsmedelsstrategi.
Ett 50-tal miljöorganisationer, föreningar och samebyar samt 800 insamlade namnunderskrifter krävde hans avgång. Men trots kritiken fick han förnyat förtroende av regeringen och passade då på att ställa artskyddsförordningen på sin spets.
Sverigedemokraterna gick starkt framåt på landsbygden i riksdagsvalet. Många röstade säkert mer på Jimmie Åkesson än på partiet, men framgångarna berodde också på att det starka kortet Mattias Karlsson spelades in som landsbygdspolitisk talesperson.
Bjuv ska återfå sin starka ställning på livsmedelskartan. Sveriges första fabrik för växtprotein från svenskodlade baljväxter, Gropro, invigdes i lokaler som man tagit över från Findus konservärtfabrik efter att den verksamheten hade flyttat till Nederländerna.
Bioteknikföretaget Volta Greentech satsar på rödalger för att minska metanutsläppen från nötkreatur. När köttet från kor som ätit rödalger såldes i några Coop-butiker fick det ett stort genomslag i medierna. Frågetecken om rödalgernas effekt kvarstår dock.
Tidigare chef på Sveaskog som är flitigt förekommande i skogsdebatten och i sociala medier. Har dessutom talat sig varm för kontinuitetsskogsbruket i både SVTs omdiskuterade programserie "Slaget om skogen" och i boken "Skogslandet".
Har profilerat sig i parlamentet inom energi, jord och skog. Hon är själv nybliven skogsägare i Fagersta, men blev känd för den stora allmänheten när hon var först ut med att säga sig vilja efterträda Annie Lööf som centerledare.
Har spelat en framträdande roll som chefsförhandlare i EU-parlamentets och ministerrådets slutförhandling om klimatpaketet Fit for 55. Har också protesterat mot att EU vill införa tvingande mål för lantbrukets minskning av växtskyddsmedel.
Trotjänare som i många år arbetat fram bakgrundsmaterial om svenskt jordbruks förutsättningar. I år har bland annat hans uträkningar om lantbrukets kostnadsökningar legat till grund för regeringens krisstöd till växthusodlare och animalieproducenter.
När elpriserna skenade samlade hon livsmedelsnäringen i södra Sverige. Träffar med politiker på både regional och nationell nivå fick stor medial uppmärksamhet och ledde även till ett möte med dåvarande finansministern Mikael Damberg (S).
När blev läget akut?
– Vi har ett nätverk inom Livsmedelsakademin där VDar och ordföranden träffas för att diskutera frågor så stora att de inte kan hanteras på egen hand. I juni var elprisfrågan helt dominerande. Vi såg hur en redan hårt drabbad livsmedelsproduktion skulle bli ännu mer pressad men fastän det här inte bara är en regional fråga var det svårt att få gehör på riksnivå.
Vilka ringar på vattnet gav träffarna med politikerna?
– Först fick vi mängder av regional uppmärksamhet men hörde inget från Stockholm. Det var när vi samlade "Skånebänken", det vill säga de skånska riksdagspolitikerna, som det ledde till träffen med Mikael Damberg och ett antal löften gavs. Men sedan kom det ett val emellan.
Vilka är dina förhoppningar på den nya regeringen?
– Att prioritera livsmedelsnäringen jättehögt när det kommer till elförsörjningen. Mikrostoppen, korta stopp i elförsörjningen, kommer att slå enormt hårt mot livsmedelsindustrin med risker för livsmedelssäkerheten och matsvinn.
Intresset för hans grisstallar är så stort att han tvingats neka en del studiebesök. Satsningen på hållbar och klimatvänlig grisuppfödning har gett eko även utanför lantbruket och ledde bland annat till att han utsågs till Årets spjutspetsföretagare. Och nu finns han med på 50-listan.
Hur känns det?
– Jätteroligt! Jag tror faktiskt att jag varit med på den listan förut, men då hade jag en placering ganska långt ner (2020, plats 40 på listan, redaktionens anm).
Fick du någon uppmärksamhet efter att det blev känt att du var årets spjutspetsföretagare 2022?
– Det var många tidigare vinnare som hörde av sig och gratulerade, bland annat flera skolkompisar som också fått priset och som nu välkomnade mig in i gänget. Det är ett privilegium att få priset och det är ju även det pris som ger mest prispengar.
I segerintervjun fick du frågan vad pengarna skulle gå till och då nämndes det att gården behövde en fyrhjuling och att din fru Lisa gärna ville köpa en till häst. Vad blev det?
– Snart levereras det en fyrhjuling med hytt och i november kom det en häst från Tyskland. Pengarna räckte ju inte riktigt, men bidrog till detta.
Har larmat om de snabbt stegrande kostnaderna inom svenskt lantbruk i nyhetssändningar, i debattartiklar och via sociala medier. Förekom också i diskussionen om ny centerledare, men sade sig redan ha världens bästa jobb på LRF.
Det blev skarpt läge för den nyblivna landsbygdsministern när Ukrainakriget bröt ut. Hennes mantra “vår beredskap är god” ekade dock något otidsenligt. Därutöver höll hon en relativt låg profil under sina dryga tio månader på posten.
Som ordförande för LRF Ungdomen och talesperson för unga lantbrukare förekom hon ofta i medierna i både intervjuer och debattartiklar, om allt från ägarskiften till lantbruksbistånd. Är också en av profilerna i kampanjen Skogslandslaget.
"Bondbönan" bloggar från gården på Öland och har 32 000 följare på Facebook. Utnämnd till en av tre kometer efter att ha klättrat 517 platser på Medieakedemins maktbarometer. Övriga två är journalisten Magda Gad och förra statsministern Magdalena Andersson (S).
Ser du dig som en makthavare?
– Nej, men jag förstår ändå att jag påverkar. Jag får en del meddelanden från folk att de har börjat tänka till när de handlar eller att de diskuterar lantbruk och mat med sina kompisar och kan komma med mer välgrundade argument. Det är sådant jag önskar – att de som läser har nytta av det och kan göra skillnad.
Vilken är din främsta målgrupp?
– Jag vänder mig i första hand till de som inte kan så mycket om det jag håller på med och skriver på ett sätt så att de ska förstå. Men det är en väldigt spridd skara som följer bloggen. Jag blev förvånad att så många andra lantbrukare också följde mig fastän de kan grejerna jag skriver om.
Vad skriver du extra gärna om?
– Om vad valen man gör i affären eller på restaurang betyder för lantbruket. Jag skriver vad de får på köpet när de köper svenskt, men propsar inte på att de ska göra det. De får faktan och sedan får de göra vad de vill. Nästan alla har åsikter om djur och jag vill öka kunskapen om hur olika val påverkar och att det inte är så svart och vitt. Ett vegetariskt val kan spara större djur men minska den betade marken för insekter, till exempel. Jag märker ett stort behov och intresse från läsarna om att få läsa om de här frågorna.
Lantmännen puttade ner Ikea från förstaplatsen på listan över Sveriges mest meningsfulla varumärken. Bolaget anses vara ansvartagande och ett av dem som svenska folket litar mest på. Hållbarhet och klimatneutralitet är nyckelord för framtiden.
Kristdemokraterna profilerade sig som landsbygdens röst i riksdagsvalet. Den nyblivne partimedlemmen Danielsson startade ett bondeförbund och blev dess förste ordförande. Trots framgångar på landsbygden backade dock partiet i riksdagen.
Marknaden efterfrågar massa och energi och det tredje kvartalet levererade Södra det högsta rörelseresultatet någonsin. I ett avsnitt av Slaget om skogen lyfte VDn familjeskogsbruksperspektivet.
I rådande gödselkris finns oanade resurser. Statliga LKAB har långt framskridna planer på att tillverka fossilfri fosforgödsel av avfall från gruvindustrin. Potentialen beräknas vara fem gånger större än Sveriges behov med en färdig produkt 2027.
Tycks ha en outsinlig energi och entusiasm för jordbruksteknisk utveckling. Tillsammans med sitt team från Agtech 2030 vann han en silvermedalj i prestigefulla Agritechnica Innovation Award för en uppfinning som kan motverka markpackning.
Ursprungsmärkningen ”Från Sverige” belönades med Livsmedelspriset av Livsmedelsindustrierna. Den blågula märkningen gör det enklare och tydligare för konsumenter att välja svenskt, ett år då stödet för svenska livsmedel har ökat och behövts.
Livsmedelsberedskap ligger Jordbruksverkets högsta chef varmt om hjärtat. Hon drar sig inte för att prata om jordbrukets försörjningsförmåga i medierna. Utmaningen för nästa år blir att se till att bönderna får sina EU-ersättningar i tid.
Intervjuades i tidningen Skogseko om sin forskning om röjning vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. Men de hätska reaktionerna handlade inte om forskningsresultat, utan om att hon på bilden bar huvudduk. Borde inte skogsdebatten vara intressantare?
Höga dieselpriser knaprar på skogsentreprenörernas redan magra marginaler i skogen. Krav restes på minskad reduktionsplikt, men även på ökad produktion av biodrivmedel från skogsråvara.
I år har du placerat dig på vår 50-lista.
– Vad roligt! Det är ju ett bevis på att vi blivit lyssnade på, att det budskap som vi försökt nå ut med har gått fram.
Du vill att det ska produceras mer svenskt biodrivmedel?
– Det är jätteviktigt att svenska politiker jobbar för att påverka EU så att vi får möjlighet att producera biodrivmedel av restprodukter från svenskt skogsbruk. I dag importeras nästan all biodrivmedel till en högre kostnad.
Ni har också jobbat för en sänkning av reduktionsplikten?
– Vi behöver en långsiktig strategi för biodrivmedel. I väntan på det och att vi får förutsättningar att tillverka svenska biodrivmedel så blir inte miljön bättre för att vi ska betala för diesel som är dyrare än vad dieseln är i våra grannländer.
Hur är läget för skogsentreprenörerna just nu?
– De kämpar. Omsättningen för företagen höjs, men lönsamheten minskar drastiskt.
Tog initiativ till insamlingen Drones2Ukraine. Hittills har över 1 miljon kronor samlats in för att kunna köpa in drönare och utbilda drönarpiloter i Ukraina. Drönarna ska bland annat användas för att upptäcka ryska minor.
Kom till Ukraina för att jobba i en svensk ketchupfabrik och har bott där i 20 år. I februari gav flykten från kriget eko i medierna. Arbetar ständigt med att stötta invånarna i Gammalsvenskby och har kört ner hjälpsändningar till byn under hösten.
Tog ett historiskt beslut som första länsstyrelse i landet om omfattande skyddsjakt på dovhjort. 1500 djur får skjutas dygnet runt och med rörlig belysning under ett och ett halvt år. Beslutet välkomnades av de hårt skadedrabbade lantbrukarna i Södermanland.
I en tid när det råder brist på mineralgödsel och priserna rusar i höjden invigdes Alviksgårdens unika anläggning i Norrbotten där rötrester från biogasproduktionen blir biogödsel i pelletsform. Det är den första anläggningen i Sverige, kanske i hela världen.
Kriget stoppade hundratals ukrainare från säsongsarbete i Sverige. Branschen jobbade för lösningar i Sverige och också för att hjälpa sina anställda och deras familjer i Ukraina.
Klassa vildsvin som en allvarligt skadegörande art, förbjud utfodring och utred jaktlagen på nytt. Elisabeth Nilsson ledde Viltskadekommissionens utredning och presenterade åtskilliga förslag för att begränsa viltets miljonskador i jord- och skogsbruket.
Sålde alla sina hyresfastigheter i Sverige och investerade i skog. Nu på väg att bli den privatperson i Sverige som äger allra mest skog. På mindre än ett år har han köpt skog i norra Sverige för över 650 miljoner kronor, uppköp som skapar oro i sågverksbranschen.
Hur vi bör äta och producera mat utan att skada planeten var temat för hennes sommarprat i P1. Hon anser att minskad kött- och mejerikonsumtion är avgörande för minskad klimatpåverkan och att det behövs mer baljväxter och klöver i odlingssystemet.
Allmänhetens intresse för deras uppfinning har fullkomligt exploderat. Förklarligt då "Den autonoma solcellstraktorn" både kan lösa ett tråkigt ogräsrensarproblem och bana väg för ett fossilfritt jordbruk.
Den första eldrivna kombimaskinen för skogsbruket är helt rätt i tiden och blev en snackis både före och efter att den visats på mässan Elmia Wood. Maskinen har utvecklats av västgötaföretaget Malwa i samarbete med forskningsinstitutet Rise.
Efter fyra år avslutades rättsprocessen mot skogsföretagaren när även hovrätten friande honom från åtalet för grovt jaktbrott. Karl Hedin-målet har fördjupat konflikten mellan stad och land och satt fingret på en förmodad aktivism inom rättsvårdande myndigheter.
Driver på Ludvig & Co framgångsrikt viktiga principmål för LRF-medlemmars räkning. I år vann hon bland annat ett fall i högsta rättsinstans där växtodlingsgårdar riskerade att åläggas ansvar för gödselhantering.
Du finns med på vår 50-lista igen, det är ju inte första gången.
– Vad roligt! Jag älskar listan och det är ju jättekul att få vara med på den med alla som gjort avtryck. Den blir ju en liten snackis. När jag varit med på den har jag alltid fått positiva reaktioner både från kunder och från Ludvig & Co.
Hur når du så lyckat resultat med flera av dina mål?
– Det är inte så många företag där man har möjlighet att specialisera sig på mark- och miljörätt. Men här på Ludvig har jag fått den möjligheten. Om man huvudsakligen kan ägna sig åt något så blir det oftare att man kan driva mål om saken upp i högre instans. Sen tycker jag att det är ett väldigt roligt rättsområde!
Driver du några intressanta mål nu?
– Ja jag har gott hopp om att lantbrukare ska nå framgång i mark- och miljömål även under 2023.
Jordbrukets maskiner närmar sig vikten av dinosaurier och äventyrar framtida matförsörjning. Det var huvudförfattaren Thomas Kellers slutsats i en studie om markpackning och den talande dinosaurieliknelsen bröt genom mediebruset.
Hur kom ni på liknelsen mellan dinosaurier och tunga maskiner?
– Vi började att jämföra med dagens djur och tänkte först på en häst som man förr använt för att dra redskap, och sedan på elefant som är det största landdjuret som nu finns. Sedan började vi intressera oss för att det en gång i tiden funnits dinosaurier på 60-80 ton och att de måste ha packat marken när de rörde sig över landskapet.
– Vi tror att det man ser i filmer att de bara går kors och tvärs kanske inte är realistiskt. De var ju beroende av vegetation och att inte förstöra marken. I stället kan man tänka sig att de hade stigar eller något som kan likna fasta körspår i lantbruket.
Hur intresserad är du av dinosaurier över lag?
– De senaste åren har jag kanske tittat lite extra mycket i dinosaurieböcker för att jag har två barn. Det finns en rolig barnboksförfattare som jämför djurens storlek med exempelvis ett höghus.
Finns det något utdött eller nu levande djur som maskinföretagen borde ha som förebild för att inte packa marken lika hårt?
– Det är svårt att välja ett djur. Man ser på elefanten som ett väldigt stort och tungt djur men de väger bara runt fem till åtta ton, vilket är ganska lite jämfört med en fullastad tröska eller betupptagare som kan väga uppåt 30 eller 60 ton.
Rapporter kom från Ukraina om hur strömförsörjningen slagits ut och att många nu inte har någon värme i sina bostäder. Då tog Morgan Collin initiativ till att han och hans arbetskamrater på ledig tid skulle svetsa fältkaminer på Väderstad. Hans initiativ och hans ritningar har anammats av flera.
På grund av pandemin kunde Inte arbetet med att arrangera skogsmässan dra igång förrän några månader innan Elmia Woods öppnande. Det blev trots den korta startsträckan en mässa som lockade storpublik till såväl seminarier om klimat och biologisk mångfald som till maskiner.
Så här ett halvår efter Elmia Wood, vad är du mest nöjd med när du tänker tillbaks på mässdagarna?
– Jag är glad för att Elmia lyckades skapa en bra mötesplats för alla skogsintresserade och att den gav mersmak både vad gäller handel, kontaktskapande och framtidsspaning. Kunskapsslingan med stationer gav i kombination med föreläsningarna vid mötesplatsen Wood Square ny kunskap och nya insikter om det som är så viktigt, till exempel miljö- och klimat. Det togs kontakter som har fortsatt att odlas även efter mässan.
Om tre år är det dags för Elmia Wood igen, kommer du att vara med i det arbetet?
– Jag har precis skrivit på ett avtal om att jag ska vara med och arbeta med Elmia Wood 2025 och även den mellanmässa som ska genomföras 2024.
Vad gör du just nu?
– Nu jobbar jag med vårt skogsentreprenörsföretag Danaskog AB där vi danar framtidsskogar främst i gallring, mina egna skogar och fastigheter. Just nu arbetar vi med skogsstyrelsen på ett naturvårdsavtal i Sotenäs kommun på en fastighet nära Smögen som familjen köpte för några år sedan.
Arvidsjaurs allmänning höll auktion på en tallavverkning värderad till 85 000 kronor till förmån för krigets offer i Ukraina. Många ville hjälpa till och auktionen drog tillsammans med gåvor in totalt 315 000 kronor.
I en tid när beredskap och livsmedel står högt på agendan tog Hushållningssällskapet Jönköping fram ett beräkningsverktyg med vilket kommunens självförsörjningsgrad kan mätas. Något som kan komma att spridas till fler kommuner.
På breddgrader där det inte borde gå att odla äpplen lyckas Brännland Cider framställa prisbelönta drycker. I somras utsågs ägaren Andreas Sundgren till Årets matentreprenör av Nordiska rådet och på Nobelbanketten serverades iscider som första svenska vin någonsin.
Under sommaren lockades poppig publik till ekogården i Dalarna där musikgruppen Amasons Amanda Bergman och Petter Winnberg med band höll intima konserter. Parets del av biljettintäkterna investeras i den egna gården.
Ystningen av getost startar automatiskt när elpriset är som lägst. Intresset för IT-böndernas innovation “Internet of cheese” har varit stort i media och nyligen tog de andraplatsen i Land Lantbruks Teknikutmaningen.
När kvarn och flera byggnader brann ner i augusti rönte det uppmärksamhet. VDn för familjeföretaget mötte pressen och meddelade att verksamheten skulle byggas upp igen. Försäljningen av mjöl startade igen ett par månader efter branden.
BUBBLARE:
Som en av arkitekterna bakom KDs landsbygdspolitiska program var han given när partiet tilldelades ministerposten. Nu blir det intressant att se om han kan leva upp till alla vallöften till landsbygden.
Sveriges beredskap är inte tillräckligt god, konstaterade hon i en intervju i Land Lantbruk i somras. Nu leder hon utredningen som ska lägga grunden för Sveriges nya livsmedelsberedskap.
Vem som väljs till ny partiledare för Centerpartiet på extrastämman i februari kan ändra hela maktbalansen i riksdagen.
Vi hoppas vi får fel, men det mesta talar för att borren kommer att göra avtryck både i skogen och debatten även 2023.
På Land Lantbruks 50-lista finns de som gjort störst avtryck inom de gröna näringarna under året. Ett avtryck kan vara såväl uppfriskande som upprörande.
Land Lantbruk har följt nyhetsflödet och har rankat årets händelser och prestationer. Vilka som slutligen kvalade in på listan redovisar vi i dag.
Lena Johansson, Kristina Hansén och Marie Henningsson på Land Lantbruk och Land Skogsbruk har sammanställt listan.
