Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 9 mars

Skyll inte klimatförändringarna på djuren

Det är viktigt att skilja på miljö och klimat när klimatfrågor diskuteras, annars blir det obegripligt, skriver debattören Stig Svensson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Djuren ska inte lastas för klimatförändringarna, anser debattören.
Djuren ska inte lastas för klimatförändringarna, anser debattören. FOTO: Ann Lindén

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar, att hålla jordens medeltemperaturökning under 2 grader Celsius, samtidigt som världens befolkning kommer att öka till cirka 11 miljarder individer som vill ha samma välstånd som vi i Sverige. Jag blir mycket orolig när vi skyller problemen på djuren, skogs- och jordbruk istället för att ta tag i det verkliga problemet, att vi gräver och pumpar upp kol och olja ur marken.

För att förstå detta måste vi börja skilja på miljö och klimat. Om vi inte gör det kan vi få obegripliga diskussioner om att ekologisk odling är bra för klimatet. Ekologisk odling är bra för miljön eftersom det använder mindre gifter och konstgödsel. Däremot är konventionell odling bättre för klimatet eftersom jordbruket kan producera mer på samma marker – likaså skogen.

För klimatet är det bättre ju mer skog vi kan producera per hektar. Däremot är det bättre för miljön om vi har glesare skog med mer död ved och mer lövinslag. Ett exempel: att plantera skog på våra artrika betesvallar vore en miljömässig katastrof, men eftersom skogen binder kol så skulle det ur klimatsynpunkt vara positivt.

Vi måste börja skilja på svart och grön koldioxid. Vad är grön koldioxid frågar sig säkert de flesta? Grön koldioxid är det som alltid har funnits i luften och som ska finnas för att livet på den här planeten ska existera. Problemet nu är att vi bryter och pumpar upp kol och olja som har varit bunden i marken i miljontals år. I debatten görs ingen skillnad på svart och grön koldioxid vilket gör att naturens egna processer också kan anses klimatpåverkande.

För att räkna ut hur mycket olika klimatgaser påverkar klimatet används en tidsbegränsning. I dag är tiden satt till 100 år. Metangas är en kraftigt klimatpåverkande gas. Jämfört med koldioxid är den 25 gånger värre per kilo under en 100-årsperiod. Eftersom metangas har en halveringstid på tio till 13 år och svart koldioxid en halveringstid på flera miljoner år så haltar jämförelsen. Om vi istället väljer en tidsbegränsning på några miljoner år så kommer det att medföra att metangasens påverkan blir försumbar vilket skulle vara fel på kort sikt.

Om vi i stället inför begreppet svart och grön koldioxid innebär det att vi kan tillföra lika mycket klimatpåverkande gaser som naturen med hjälp av fotosyntesen hinner med att binda respektive gas. Detta innebär i praktiken att korna inte påverkar klimatet, så länge vi inte ökar eller minskar antalet kor. Ökar vi så ökar också mängden metangas i atmosfären.

Har vi färre kor minskar mängden efter några år. I Sverige har vi minskat antalet kor sedan 1900-talet. Det innebär också att det inte går att klimatkompensera flygresor eller bilresor med mera, som har svart koldioxidutsläpp, eftersom träden som ska planteras troligen inte lever i ett antal miljoner år. Plantera gärna träd där det saknas träd, men frågan är om vi inte bara skjuter problemet framför oss.

Självklart släpps fler klimatpåverkande källor än metangas ut från jordbruket. Lustgas från gödsel och öppna åkrar, koldioxid från öppna åkrar, tillverkning av konstgödsel och kraftfoder, drivmedel till traktorer med mera, men frågan är om det är grön eller svart koldioxid.

Korna behövs för miljöns skull i Sverige. Våra betesvallar är bland världens mest artrika områden. Får och häst med flera betar för hårt och är därför inte lika bra som kon. Jag minns alltför många betesvallar där jag som barn plockade smultron där det nu växer skog. Det kanske är bra för klimatet men det är en katastrof för miljön om det får fortsätta.

Vi måste också tänka på om jordens framtida jordbruksmark, kommer att räcka för att försörja 11 miljarder människor, om vi alla vill fortsätta äta den mat vi äter i dag, och inte samtidigt exploatera fler regnskogar. Det är en svårlöst global fördelningspolitisk fråga. Det vi i lilla Sverige kan göra är att bli så självförsörjande som möjligt. I dag importerar vi cirka 50 procent av våra livsmedel.

Jag anser mig inte vara någon klimatförnekare bara för att jag äter kött, snarare tvärtom. Jag är beredd att offra mycket för klimatet skull: inte flyga privat, inga lyxiga kryssningar, tanka bilen med förnybart eller el. Jag tänker inte ha dåligt samvete för att jag lägger kött på tallriken, helst från en svensk ko, lamm, fågel eller gris. För om köttet kommer från Sverige vet jag att svensk lag och svenska konsumenter kommer att påverka produktionen att bli miljövänlig, klimatvänlig, djurvänlig och människovänlig.

Stig Svensson

Varekulla

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen