Det måste finnas någon rimlighet i regelbördan
Lantbrukets regelbörda är gigantisk och riskerar att strypa både utveckling och tillväxt i det gröna näringslivet, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Försöken att minska regelkrånglet i det gröna näringslivet har varit många. Allt från statliga myndigheter till intresseorganisationer har fokuserat på frågan. Ändå tycks regelbördan bara fortsätta att öka.
SLUs forskningsprojekt ”Byråkratin belastar och kostar” visade förra året att mellan 1996 och 2016 hade antalet lagkrav som berör lantbruksföretag ökat med 120 procent. Värst var det för mjölkbönder som också hade växtodling. De tvingades rätta sig efter cirka 450 lagkrav.
Samtidigt skulle 22 olika journaler föras och 36 tillstånd eller anmälningar var tvungna att sökas. Till det kommer att även företag inom det gröna näringslivet måste följa lagstiftning kopplad till bokföring och arbetsgivarfrågor, i likhet med alla andra företagare.
Även kontrollerna av att alla krav följs kostar tid och pengar för företagaren. Förberedelser, genomförande och efterarbete i samband med kontrollerna var enligt forskningsprojektet den administrativa aktivitet som tog näst mest tid. Drygt 70 procent av företagen i studien kontrollerades minst en gång i halvåret.
De flesta som bestämt sig för att driva företag inom jord- och skogsbruket har inte gjort det för att få ägna sig åt bokföring och administration. I stället skapar det administrativa arbetet frustration och stress hos många. Det är lätt att inse att entusiasmen för företagandet dämpas vilket kan vara ett allvarligt hinder för utveckling och tillväxt i företagen.
Ett av de senaste initiativen för att lätta på den administrativa bördan är Hushållningssällskapets projekt "Metodutveckling för regelförenkling". Det ska bland annat följa upp vad som hänt sedan 2016. Har antalet regler ökat eller minskat?
Projektet ska också jämföra hur ett antal EU-krav tillämpas i våra grannländer och om de möjligen lyckats bättre med sitt förenklingsarbete. Det dröjer ett år innan resultaten ska vara klara, men det blir mycket intressant att följa förslagen.
Att minska regelkrånglet är inte bara ett sätt att underlätta arbetet för företagare i de gröna näringarna. Det är också viktigt för att öka tillväxten i svenskt jord- och skogsbruk, förse svenska folket med mat och skapa jobb i hela landet.
Fler än 25 myndigheter har regelverk som direkt eller indirekt påverkar jordbruksföretagen. Regler som ibland går på tvärs mot Livsmedelsstrategins mål att öka svensk livsmedelsproduktion.
Den nya regeringen med landsbygdsministern i täten måste verka för en minskad byråkrati kring jordbruket. Myndigheterna måste i sina regleringsbrev få uppdraget att främja svensk livsmedelsproduktion. Det är naturligtvis viktigt att lagar och regler följs, men det måste också finnas någon rimlighet i regelbördan.