Djuren blir lidande om jourveterinärerna försvinner
Blir förslagen i den senaste veterinärutredningen verklighet kommer det från nästa sommar inte att finnas jourveterinärer nattetid, skriver Lena Johansson. I stället ska djurägarna använda en app.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
En häst med tarmvred eller en kalvande ko med komplikationer kan inte vänta tills det blir morgon. De måste få akut vård även om problemen inträffar mitt i natten.
Men blir förslagen i den senaste veterinärutredningen verklighet kommer det från sommaren 2024 inte att finnas några distriktsveterinärer med jour mellan klockan 23.00 och 06.00. Enligt utredningen är det nämligen för dyrt att ha veterinärer i tjänst under nätterna. Dessutom tros den nedlagda nattjouren frigöra resurser så att fler veterinärer kan vara i tjänst under dagtid.
I stället för att få besök av en jourveterinär ska djurägarna på nätterna vända sig till en digital tjänst och få råd på distans av en veterinär. Men ny teknik i alla ära, ingen digital tjänst i världen kan ersätta en erfaren veterinär på plats hos det sjuka djuret.
Flera remissinstanser har vänt sig mot förslaget om slopad nattjour med just argumentet att ett akut sjukt djur inte kan vänta på vård. Indragen veterinärjour kan leda till att djur tvingas lida eller i värsta fall avlivas i onödan. Dessutom riskerar djurägarna att förlora värdefulla djur och stora summor. Förslaget går också på tvärs mot livsmedelsstrategins mål om ökad svensk livsmedelsproduktion. Finns det inte tillgång till veterinärvård finns det också risk för att lantbrukare beslutar sig för att inte skaffa djur.
Bristen på veterinärer har redan tvingat djurägare, särskilt i glesbygd, att vänta många timmar på att få ett veterinärbesök. Den har också försvårat för distriktsveterinärerna att hålla jour och därmed kunna ge vård på nätter och helger. Ett problem som utredningen nu föreslår ska bli ett normaltillstånd.
Redan 2019 konstaterade branschorganisationen Svensk djursjukvård att det saknades nästan 400 veterinärer i Sverige. Sedan dess har de som jobbar med lantbruksdjur snarast blivit färre. Det var också det som ledde till att den förra regeringen tillsatte utredningen "Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård".
Utredningen, som nyligen presenterade sina förslag, vill också inrätta fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare samt att det ska bli lättare för utländska veterinärer att jobba i Sverige. Det borde öka chanserna att få tillgång till bra djursjukvård, men det är också viktigt att de nya veterinärerna dels väljer att jobba med lantbruksdjur i stället för smådjur, dels stannar i yrket efter avslutad utbildning.
För även om antalet mjölkkor minskar, och dessutom koncentreras till färre enheter, så är behovet av bra djurhälso- och sjukvård fortsatt stort. Inte minst för hästarna, både älskade hobbyhästar och dyrbara tävlingshästar, som numera är fler än korna.