Drönaren ett självklart arbetsverktyg i skogen

Tänk dig att kliva upp i ett jakttorn som är tio gånger så högt som ett vanligt jakttorn. Du får en helt annan överblick och vinkel. Så vidgar sig världen när man använder sig av drönare och för Anton Holmström, Skogsstyrelsen, har drönaren blivit ett självklart arbetsredskap.

Anton Holmström använder numera alltid drönare vid fältbesök.
Anton Holmström använder numera alltid drönare vid fältbesök. FOTO: MARIE HENNINGSSON

Det var faktiskt en äldre skogsägare som satte Anton Holmström på drönarspåret för ett par år sedan. Han var envis och ville visa vilken bra överblick man kan få över en skogsfastighet med hjälp av drönare. Anton Holmström, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Växjö, var ljummen till idén. Men efter att ha sett skogsägarens film var intresset väckt. Nu använder han drönare flera gånger i veckan och användningsområdena är många.

– När du tittar på fastigheten från luften missar du ingenting. Man ser det man inte ser till fots.

Anton Holmström använder numera alltid drönare vid fältbesök.
Anton Holmström använder numera alltid drönare vid fältbesök. FOTO: MARIE HENNINGSSON

Land Skogsbruk följer med Anton Holmström till en fastighet utanför Lammhult i Småland där 5,5 hektar avverkades i januari. Att gå runt den här avverkningen till fots skulle ha tagit drygt en timme. Nu får drönaren i stället göra jobbet och den släpps upp från en plats på en skogsbilväg.

– Först går jag upp högt för att få en överblick. Sedan går jag ner på lägre höjd för att se detaljerna. Nu kan jag se om det har blivit några körskador, om man vid avverkningen klarat att inte skada kulturlämningar och om man lämnat hänsyn nära sjö och vattendrag, säger Anton Holmström.

Kommer alltid tillbaka

Det är fascinerande att se när drönaren ger sig av upp i luften. Anton Holmström tittar däremot på mobiltelefonen som är fäst vid manöverpanelen. Det är på skärmen som han ser det han behöver se. När drönaren försvinner en kort stund bakom en kulle ser vi på skärmen var den är. Man behöver inte vara orolig för att den försvinner, den återkommer alltid.

– Det här området tar 5-8 minuter att flyga över. Det är batteritiden som avgör hur mycket jag kan flyga. Ett batteri räcker till minst 20 minuters flygtid så jag kan syna av 3-5 objekt utan att behöva ladda batteriet, säger Anton Holmström.

FOTO: MARIE HENNINGSSON

Tid och pengar kommer att sparas för skogsbruket. Användningsområdena för drönare är näst intill oändliga.

– Man missar inte nollytor som bör hjälpplanteras eller ytor som behöver röjas mer. Om man med drönarens hjälp upptäcker att ett par procent av en plantering misslyckats blir det genast pengar.

”Kom i gång snabbt”

Drönaren kan i vissa fall även ersätta helikopter, till exempel när det är bråttom. Men inte när det handlar om många objekt över en större yta.

– Det tar tid att handla upp en helikopterinventering. Men om jag har 100 utspridda objekt som ska inventeras nästa år är det oftast helikopterflygning som gäller.

Tekniken är inte särskilt svår, menar Anton Holmström.

– Jag kom i gång snabbt. De flesta lär sig på ett par minuter hur man gör för att komma över trädtopparna med drönaren.

Nya regler för drönare från 1 augusti

Från och med den 1 augusti gäller inte längre kameraövervakningslagens regler för företag och privatpersoner som vill flyga drönare utrustade med kamera. Riksdagen har beslutat om ett undantag i kameraövervakningslagen som innebär att kamerautrustade drönare inte omfattas av lagen. Företag och privatpersoner ska i stället följa personuppgiftslagens regler. Filmning med drönare är då som huvudregel tillåten så länge den inte är kränkande för de personer som filmas. Myndigheter omfattas fortfarande av kameraövervakningslagen.

Källa: Datainspektionen

Myndigheter omfattas inte av den lagändring som gäller från 1 augusti. Skogsstyrelsen måste ha fortsatt tillstånd att filma med drönare, enligt kameraövervakningslagen.

FOTO: SKOGSSTYRELSEN

Med de drönare som Anton Holmström använder kan man möjligen se att det finns en människa på bilden, men det går inte att identifiera personen. De enda bilder som sparas från en flygning med drönare är det som behövs för att visa på nödvändiga åtgärder.

– Jag övervakar inte, jag inspekterar och använder för rådgivning och tillsyn.

Göra nytta inom olika områden

Det varierar stort i pris på vad olika drönare kostar.

– Jag brukar säga att man kan få en bra drönare som lämpar sig för det här ändamålet för samma peng som man får en riktigt bra röjsåg för. Äger man 20 hektar skog kanske man inte kan hämta hem pengarna, men har man över 100 hektar är det definitivt en investering väl värd sitt pris.

Han fortsätter:

– Vad är det inte värt att hitta en trave virke som missats eller att upptäcka vindfällen eller granbarkborreskadad skog? Många har även andra verksamheter där de kan ha nytta av drönare: kolla takpannor på hus eller kontrollera betesdjur.

Utvecklingen av drönare och användandet av dem rusar fram.

– Det skulle inte förvåna mig om det finns 30 000 drönare inom den gröna sektorn 2020, säger Anton Holmström.

Drönarna varierar i storlek. Den här fälls ihop och packas lätt ner i en liten väska.
Drönarna varierar i storlek. Den här fälls ihop och packas lätt ner i en liten väska. FOTO: MARIE HENNINGSSON

Flyg säkert

– Flyg inom synhåll. Flyg inte högre än 120 meter eller längre bort än 500 meter från dig

– Visa hänsyn. En drönare kan låta och störa andra. Sprid inte fotografier om det finns människor på bilden som inte själva valt att bli fotograferade.

– Håll avstånd till människor och djur. Flyg aldrig över folkmassor, till exempel över evenemang där många samlats.

– För att flyga inom en flygplats kontrollzon krävs tillstånd. På www.lfv.se finns information.

– Tänk på försvarshemligheter. Vill man dela med sig av flygfoton måste dessa granskas och godkännas av Lantmäteriet först.

Källa: Transportstyrelsen, Lantmäteriet