Epadunk är landsbygdsungdomens revansch
Dagens unga är engagerade i miljöfrågor, men en försvinnande liten del omfattar klimatrörelsens och Miljöpartiets auktoritära ideal. Det är epadunkens popularitet ett bevis för, skriver Lars Anders Johansson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
“Generation Greta” visade sig vara en konstruktion bestående av lika delar medveten marknadsföring och önsketänkande hos den homogena bubbla som befolkar de stora redaktionerna. Dagens ungdom vill köra bil och skäms inte över att komma från landsbygden.
På kort tid har epadunk blivit en av Sveriges absolut största musikgenrer. Maskerade artister som Hooja och Fröken Snusk ligger vecka efter vecka på topplistorna med låtar som passar illa in i den rådande uppfattningen om hur ungdomar är och ska vara. Till skillnad från den på kultur- och nöjesredaktionerna så omhuldade gangsterrappen drar epadunksartisterna dessutom storpublik till sina liveframträdanden.
Under många år har det betraktats som en etablerad sanning att ungdomen är progressiv och urban, drivs av klimatångest och hatar bilar. Man har uppfunnit den så kallade GAL/TAN-skalan för att bekräfta denna bild, och till och med uppkallat dagens ungdomsgeneration efter klimataktivisten Greta Thunberg. Men medan Thunberg och hennes anhängare intagit allt mer radikala politiska ståndpunkter har deras generationskamrater inte i någon större utsträckning velat följa deras exempel.
I politiken är Miljöpartiet det parti som ligger närmast klimatrörelsens ståndpunkter. Miljöpartiet är dock det parti som i senaste valet gick allra sämst bland de unga väljarna. Störst stöd bland de unga får i stället Moderaterna – en verklighet som går på tvärs mot berättelsen om “generation Greta”. Även livsstilsmässigt stämmer de ungas val dåligt in på bilden som målats upp. Till exempel i frågan om bilägandet.
Enligt analysföretaget Ungdomsbarometern har bilintresset bland unga ökat med 8 procent sedan 2008. Körkortsinnehavet bland 18-19-åringar har ökat med hela 60 procent sedan millennieskiftet. Dessutom har ägandet av mopedbilar och epatraktorer ökat explosionsartat på senare år.
Uppsvinget för musikgenren Epadunk är naturligtvis kopplad till denna utveckling. Det är den motorburna ungdomens musik, på tvärs mot ovanifrån förmedlade idéer om hur unga ska vara och tänka. Den motorburna ungdomens musik är också landsbygdens röst. Band som Hooja från Gällivare utsågs till årets artist på P3 Guld i år och skildrar med både värme och självironi livet i glesbygd på ett sätt som slår an något hos publiken även i städerna. I sommar kommer deras låt “Banan, melon, kiwi och citron” att ljuda från Gröna Lunds stora scen.
Dagens unga är engagerade i miljöfrågor, men endast en försvinnande liten del omfattar klimatrörelsens och Miljöpartiets auktoritära ideal. Generation Z, som Gretagenerationen också kallats, är betydligt frihetligare än sina föregångare. Det bådar gott inför framtiden, inte minst på landsbygden.
Lars Anders Johansson, journalist och författare