Ett gyllene tillfälle att ställa om jordbruket

En ökad inhemsk produktion av livsmedel utan import av dyra insatsvaror skulle öka vår självförsörjningsgrad och minska vår sårbarhet, skriver företrädare för Klimatriksdagens jordbruksutskott.

Bördigare matjord lagrar mera kol, vilket minskar klimatförändringen.
Bördigare matjord lagrar mera kol, vilket minskar klimatförändringen.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Samhället utsätts för flera kriser samtidigt - klimatkrisen, utarmningen av den biologiska mångfalden och vår matsuveränitet. Kriget i Ukraina har medfört att priset på konstgödsel, diesel och kemiska bekämpningsmedel, som i huvudsak importeras från Ryssland, ökar. Situationen börjar bli desperat för många bönder.

Branschföreträdare ropar på kompensation för de ökade kostnaderna för att kunna fortsätta bedriva jordbruket som förut. Vi menar att lösningen istället är att gå över till regenerativa jordbruk, sluta använda konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Redan i dag odlar 20 procent av jordbruken ekologiskt. Vi menar att omställningen bör ske fortast möjligt och omfatta alla typer av jordbruk.

De regenerativa principerna: minimal markbearbetning, ingen bar mark, mångfald, levande rötter året om samt integrerad djurhållning, går ut på att stimulera mikrolivet i jorden istället för att tillföra konstgödsel.

Att bakterier fixerar kväve ur luften och lösgör bunden fosfor är känt sedan länge. Ny kunskap visar att det även finns frilevande bakterier som kan fixera kväve. För att dessa bakterier ska trivas krävs en stödjande jordstruktur. Jordstrukturen utvecklas genom en mångfald av mykorrhizasvampar, andra svampar och bakterier som bildar ett nätverk av mikroorganismer som samverkar. Konstgödsel däremot hämmar aktiviteten hos mikrolivet. Grödorna får lättillgängliga näringsämnen och sockerflödet till mikroorganismerna begränsas. Aktiviteten i marken går då på sparlåga. Det kan verka paradoxalt att få bördigare jord genom att ta bort konstgödsel, men genom att samtidigt införa regenerativa principer utvecklas mikrolivet i marken. Växternas behov av näringsämnen tillgodoses av mikroberna i jorden. Integrering av idisslare, gör att mer av biomassan omvandlas till livsmedel. Djur i rotationsbete stimulerar mikrolivet och ger snabbare återväxt av gräs. Regenerativt jordbruk leder till bördigare jordar och näringsrikare mat. Mindre traktorkörning minskar dieselanvändningen och jordpackningen. Med regenerativa metoder ökar bonden successivt sin avkastning och lönsamhet. Bördigare matjord lagrar mera kol, vilket minskar klimatförändringen.

Klimatförändringen kommer att påverkar jordbruket. Vissa regioner drabbas av kraftiga regn och översvämningar, andra av torka och bränder. Sveriges jordbruk har utvecklats mot långtgående specialisering, stordrift, monokulturer och ett beroende av insatsvaror. En ökad inhemsk produktion av livsmedel utan import av dyra insatsvaror skulle öka vår självförsörjningsgrad och minska vår sårbarhet.

Jordbruket påverkar alla de planetära gränser som överskridits. Fosfor och kväveläckage orsakas av konstgödselanvändningen. Den biologiska mångfalden utarmas av kemiska bekämpningsmedel och monokulturer. Markanvändningen påverkas av bebyggelse och erosion av utarmad odlingsmark. Klimatet påverkas av minskat kolinnehållet i marken och av de växthusgaser som dagens odlingsmetoder orsakar. Odling på dikade torvmarker, 5-6 procent av jordbruksarealen, ger ännu större utsläpp.

De påstås att en omställning kommer att orsaka livsmedelsbrist och leda till fler svältande. Men maten kommer att räcka till alla, det handlar om vad vi äter, hur maten produceras, var den odlas och hur den fördelas i världen.

Vi uppmanar landsbygdsministern att:

• stöd ges till bönder för att etablera och tillämpa regenerativa metoder

• stödet från EU ändras så att mer av arealstödet flyttas till stöd för ekosystemtjänster

• gränsen på fyra hektar för gårdsstöd tas bort och att EU stöd till småbruken sätts till högst 100 hektar

• kunskaper om regenerativa principer sprids genom utbildning på alla nivåer och att resurser avsätts för forskning. Att inspirationsgårdar byggs och en kunskapsbank etableras

• offentlig upphandling prioriterar lokal, klimatsmart, ekologisk mat och därmed bidrar till landsbygdsutvecklingen.

Eva Avner

Varis Bokalders

Lars Schütt

Daphne Thuvesson

Birgitta Henriksson

Mattias Rubin

Klimatriksdagens jordbruksutskott

LÄS MER: Lönsammare lantbruk i samklang med naturen

LÄS MER: "Ökad mullhalt minskar växthuseffekten"