Insatserna har ökat i lantbruket
Lantbruket har blivit mer riskfyllt de senaste åren och insatserna har ökat. Kanske är det dags att se över systemet med risk- och vinstfördelning? Det frågar sig Elisabeth Hidén.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Jag är inte särskilt mycket för sport. Det händer att jag tittar någon gång om året när Färjestad gör upp om SM-guldet eller när svenska fotbollslandslaget spelar avgörande matcher i något stort mästerskap. Då jag saknar kunskap och intresse för sport brukar jag inte heller ”betta”, det vill säga satsa pengar på vilket lag som gör första målet eller vinner matchen.
Dock vet jag hur vadslagning fungerar – är det mindre chans för något är det en större risk att jag blir av med mina pengar, men vinsten blir å andra sidan större om jag vinner. Ju mer man satsar, desto mer vinner eller förlorar man.
Lantbruket har blivit mer riskfyllt de senaste åren. Extremväder som kommer allt oftare och är svåra att förutspå gör skördeutfallet alltmer ovisst. På ett möte med våra europeiska bondekollegor pratade vi om sommarens bränder och skyfall runt om på kontinenten och trots torka och skyfall på vissa platser i vårt land, insåg jag att Sverige är oerhört skonat.
De höga priserna på lantbrukets insatsvaror gör att mycket pengar måste läggas i potten. Riskerna ökar, men med höga spannmålspriser går det att få pengarna tillbaka om skörden blir bra. Blir det däremot missväxt och dålig skörd har mycket förlorats. Under våren 2022 uppmuntrade olika beslutsfattare landets bönder att odla mer. Det är självklart en jättebra insikt att vi ska producera mer mat, men vem ska ta risken när priserna på handelsgödsel, utsäde, drivmedel är rekordhöga priser och man bara kan hoppas på att vi inte får en rekordvarm sommar eller blöt höst? Branschen flaggade tidigt för att många snarare skulle dra ner på sin produktion än öka den. Riskerna var för höga.
En annan intressant aspekt är matkronan. I vanliga fall när det kommer till spel är det den som tar högst risk som har chans att få mest tillbaka. När det kommer till livsmedelsproduktion får bonden endast 10–20 procent av vad konsumenten betalar. Men hur stora risker tar mellanleden som får resten av pengarna?
Det känns som att oddsen för bra skördar minskar och riskerna i form av dyrare insatser ger nya förutsättningar. Vem ska våga och ha råd att ta risken? Kommer nya företag med unga lantbrukare vara mer sårbara än de etablerade företagen? Klarar våra företag av ett, två eller tre år av ogynnsamma väderförhållanden för att det fjärde året göra en riktigt bra skörd, men då endast få en liten del av kakan? Kanske är det dags att se över systemet med risk- och vinstfördelning?
Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen