Italienska vattenbombarna lastar 6 200 liter vatten

Sommarens svåra skogsbränder fick myndigheten för Samhälle och Beredskap, MSB, att kalla in vattenbombande amfibieplan från samma italienska flotta som var med vid skogsbranden i Västmanland år 2014.

Nu var planen och dess besättningar stationerade i Örebro från tionde till artonde juni. De passade då på att öva allt från kommunikation till vattenbombning tillsammans med MSB, räddningstjänst och svenska piloter.

På Örebro flygplats är det blåsigt och torrt men värmeböljan har gett sig. Det ena planet förbereds för att lyfta. Det ska hämta vatten ur Vänern och fälla på en skogsbrand söder om Kristinehamn.

– En skarp övning, i form av eftersläckning, berättar Samuel Koelega på MSB.

Att lasta och fälla vatten är en svår konst: säkerhetsrutinerna är rigorösa och piloterna kommunicerar hela tiden med befäl och räddningstjänst på marken. Dels för att undvika olyckor, dels för att direkt när vattnet fällts måste brandmän dit och fortsätta bevattna. Annars elden ta fart igen.

Flera sydeuropeiska länder har sedan länge vattenbombare. De senaste åren har växande problem med skogsbränder fått EU att skapa en buffert i form av två extra plan. Det är de som nu kom till Sverige.

– Planen är specialkonstruerade för att vattenbomba, inget annat, säger brandingenjören Giulio Bernabei som koordinerar flygningarna. Bland annat tål de inte frost. Och då er varma del av året är kort, skulle Sveriges kostnader för egna vattenbombare bli mycket höga i förhållande till nyttan.

Bättre är att som nu använda EU:s räddningssamarbete, och bygga upp rutiner och kontakter för det, menar han.

Flygkaptenen Giuliano Pelloni tycker att svenska sjöar är mycket lätta att hämta vatten ur:

– Men de här platta landskapen, med vidsträckta barrskogar... där är det svårt att begränsa bränder.

– Det är unikt att vi kallar in vattenbombare inte för att det pågår en extra svår händelse, utan för att öka beredskapen, säger brandingenjören Josefin Gullstrand på MSB. Vi gör det för att man måste ”nypa” skogsbränder i tid för att de inte ska bli okontrollerbara.

Ett annat skäl är restiden: det tar flera dagar för planen att komma fram. Beslutet togs av MSB: s generaldirektör Dan Eliasson.

– Modigt av honom, eftersom beredskap kostar, och kostnader alltid kan komma att kritiseras.

För den här insatsen betalade MSB en miljon kronor per vecka till EU.

– Men det är mycket litet jämfört med kostnaderna för insatser och skador vid en stor brand.

Har MSB planerat länge för det här eller ni kom på det nu?

– Vi gör så här på grund av ett exceptionellt läge som kräver maximal nationell beredskap, säger Josefin Gullstrand och fortsätter:

– Om det läget uppstått tidigare så hade vi gjort det tidigare. 2014 var ett unikt år ifråga om torka och bränder, och det är 2018 också.