Krönika

I dessa kristider är det viktigare än någonsin att vi köper mat som är producerad på ett hållbart sätt i vår närhet, skriver Madeleine Persson.

Bara genom att hänga med genom skogen, en mil eller tre i någons skotramp, så kan mycket kunskap utväxlas och man ser skogen bland alla träd. Det skriver Jenny Karlsson.

Lyxkonsumtionen ska bestå, i ett större perspektiv får det kosta vad det kosta vill. Media blåser upp bilden av att maten har blivit dyr. Förhållandevis få reportage lyfter dem i första ledet som står med skenande kostnader, skriver Elisabeth Hidén.

Jag hoppas att det svenska ordförandeskapet ska fokusera på det högre syftet, frihet för det europeiska folket. Det skriver Paul Christensson.

Vi inom lantbruket behöver ett samhälle som förstår våra specifika förutsättningar och utmaningar, så att vi tillsammans kan undanröja hinder som står i vägen för stärkt lönsamhet och god klimat- och miljönytta. För vi är en framtidsbransch, skriver Palle Borgström.

Året som gått har ökat fokus på krisberedskap och säkerhet. Var och en kan bidra på sitt håll genom att ställa upp för varandra när det krisar, skriver Mats Blom.

Om det ska mjölkas ännu mer forskningsanslag ur kon, då hoppas jag för miljöns och klimatets skull att det forskas om hur vi ska kunna utveckla jordbruket så att kor och övriga husdjur blir ännu fler. Det skriver Arne Lindström.

Jag inser att du inte är bra för mig. Du är inte bra för dig själv heller. Det skriver Susanne Öberg om skogsbranschen.

Samtidigt som över åtta miljarder munnar ska mättas behöver aspekter som biologisk mångfald, övergödning och klimatpåverkan tas i beaktande. Kanske är det just i lantbrukets hållbarhetsutmaningar vi hittar den nästa banbrytande innovationen? Det skriver Jenny Asplund.

Självbilden hos bönderna är inte alltid den bästa. Detta är trots att det varje år här, i Sveriges största lantbrukstidning, redovisas undersökningar som visar människors höga förtroende för lantbruk och svenska råvaror, skriver Markus Hoffman.

Inflation och ränteoro till trots verkar efterfrågan på skogens produkter inte minska. Med energibrist och höga elpriser har en nisch som funnits länge fått ett uppsving – vedförsäljningen, skriver Haidi Andersson.

Vår arbetskraft finns där ute, men kanske inte enbart där vi tror. De gröna näringarna borde kunna locka gymnasieelever som studerar teknik, fordon och varför inte restaurang, skriver Emma Sjölander.

Omvandlar dagens skogsbruk artrika naturskogar i norr till utarmade kulturskogar? Idag sprids den bilden. Det är en sanning med stor modifikation, skriver Anders Pettersson.

Att ge sig på mänsklighetens mest aktade konstskatter för att söka uppmärksamhet synliggör i själva verket en ideologi som är allt annat än livsbejakande, skriver Lars Anders Johansson.

Varför är skogsdebatten så polariserad, skriver Marit Bohlin. Har vi inte tid att nyansera bilden och ge alla fakta?

Tillsammans med en effektiv produktionsprocess ger den förnyelsebara råvara som vi skogsägare tar fram ett helt annat klimatavtryck än våra konkurrenters, skriver Paul Christensson.

Det är upp till bevis för regeringen och LRF kommer att vara en viktig och konstruktiv partner – men ibland också en hårdnackad kritiker. Det är så politikens spelregler ser ut, skriver Palle Borgström.

Det är dags att inspireras av mormor och hennes återbrukande generationskamrater som levde under världskrigen, skriver Kerstin Dafnäs. Hon spår att förlänga livscykeln för våra träbaserade material kommer att bli populärt i rådande energisparartider.

Hur kommer det sig att det är mer lönsamt att bygga lagerlokaler på prima åkermark än att odla mat? Det frågar sig Elisabeth Hidén, LRF Ungdomen.

Den gamla trotjänaren ärtan är en ljuspunkt i horisonten för de gröna näringarna, skriver Mikael Furu, Macklean.