Krönika

Den gamla trotjänaren ärtan är en ljuspunkt i horisonten för de gröna näringarna, skriver Mikael Furu, Macklean.

Dagens teknik är fantastisk och viktig, men precis lika viktigt är att hitta de kor som datorn inte har lyckats fånga upp, skriver Emma Sjölander.

Skogsägare – finns någon ung skogsintresserad person i din närhet som du kan ringa upp och bjuda in? På så vis kan du stärka och hjälpa någon att våga ta steget till att bli en ung skogsägare, skriver Helena Löthgren.

Skogsindustrin är en cirkulär bransch med stor potential inom digital utveckling. Men jag är orolig för att EU-kommissionen främst ser skogens roll som en kolsänka, skriver Torgny Persson.

Någon större nytta för de boende i dessa områden skulle den nu slopade höghastighetssatsningen ändå inte göra, skriver Lars Anders Johansson.

Ingen är emot nya elledningar, men gräv i första hand ned dem eller använd annan marksnål teknik, skriver Mats Blomberg.

Vi måste fortsätta stå upp för vikten av att välja svensk mat, även i hårdare tider. Det skriver Palle Borgström.

Allt kretsar kring sakfrågor, problem och kortsiktiga åtgärder – lösningarna uteblir. Det skriver Susanne Öberg i valets efterdyningar.

Vallöften är billiga att utfästa, men det måste bli ett ökat fokus på frivillighet och skogsägarens eget initiativ, skriver Kerstin Dafnäs.

Lantbruket har blivit mer riskfyllt de senaste åren och insatserna har ökat. Kanske är det dags att se över systemet med risk- och vinstfördelning? Det frågar sig Elisabeth Hidén.

Brukandet av den svenska skogen tycks för en del vara vår tids största samhällsproblem, skriver Anders Pettersson.

Hösten är här och med den kommer tiden för utvärdering och reflektion över den gångna säsongen, skriver Emma Sjölander.

Det behövs en attitydförändring inom skogen. Vi är alla skyldiga att visa att skogsbruket tar ansvar i stort som smått samt att se till att misstagen minimeras, skriver Marit Bohlin.

Det går inte längre någon skarp gräns mellan landsbygdens befolkning och städernas. Det enda som förvånar är att det tog så lång tid för partierna att komma fram till detta, skriver Lars Anders Johansson.

Det finns åtta partier i Sveriges riksdag, men det finns bara ett LRF. Vårt arbete slutar inte 11 september, skriver Palle Borgström.

Samtal om skogen sker bäst i skogen. Förståelsen för komplexiteten blir bättre när samtalet sker i rätt miljö, skriver Paul Christensson, LRF Skogsägarna.

Både industrin och staten måste våga satsa mer på forskning, så att vår förnybara skogsråvara kan bidra med sin fulla potential i klimatomställningen, skriver Torgny Persson.

För att bönder ska vilja och våga satsa på sina lantbruk behövs långsiktighet och enighet. Lantbruket måste få klara besked i valet, skriver Elisabeth Hidén, LRF Ungdomen.

KRÖNIKA. Att jobba inom lantbruk kräver lösningsorientering och väldigt mycket tålamod. Det gäller också att acceptera att vissa moment som i teorin låter enkla tar lång tid i praktiken. , skriver Emma Sjölander, nybliven agrotekniker.

KRÖNIKA. Väljarna på landet förväntas känna samhörighet med politiker som tagit en jägarexamen eller kallar landsbygden för hjärtlandet. Men vad är det värt när det kolliderar med löften till andra intressegrupper? Det frågar sig Haidi Andersson.