EU måste göra det möjligt för ny växtförädlingsteknik

Om vi inte välkomnar och underlättar för modern växtförädlingsteknik riskerar EU hamna på efterkälken globalt. Det gynnar varken klimatet, våra jordbrukare eller den europeiska ekonomin. Det skriver Jessica Polfjärd, Europaparlamentariker för Moderaterna. 

En av de viktigaste reformerna för ett mer konkurrenskraftigt jordbruk är att möjliggöra för ny växtförädlingsteknik. Det skriver Jessica Polfjärd, Europaparlamentariker för Moderaterna, i ett debattinlägg. Bilden visar sortförsök på Bjertorp, Lantmännens försöksgård i Vara. FOTO: CECILIA PERSSON

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

För att svenskt och europeiskt jordbruk ska kunna bidra i EU:s klimatarbete är det avgörande att det är resurseffektivt. En av de viktigaste reformerna för ett mer konkurrenskraftigt jordbruk är att möjliggöra för ny växtförädlingsteknik. Om vi inte välkomnar och underlättar för modern teknik riskerar EU hamna på efterkälken globalt. Det gynnar varken klimatet, våra jordbrukare eller den europeiska ekonomin. 

På senare år har jordbruksfrågor prioriterats i ljuset av EU:s olika miljö- och klimatmål. Ett av de viktigaste inslagen är att se över hur nya tekniker kan användas för att göra jordbruket mer effektivt. Det handlar om ett lagförslag som ska möjliggöra att ny växtförädlingsteknik används inom jordbruket för odling av grödor.

De nya teknikerna innefattar bland annat CRISPR/Cas 9, den så kallade gensaxen som fick Nobelpriset 2020. Den gör det möjligt att genom riktade insatser ändra i organismers gener utan att tillsätta nya. Det är väsensskilt från genmodifierade grödor, också känt som GMO, där främmande gener tillsätts.

Gensaxen och liknande tekniker innebär fantastiska möjligheter för europeiskt jordbruk. Med riktade insatser kan våra växter få önskvärda förändringar som åstadkoms snabbare och mer precist. Potentiella landvinningar är bland annat grödor som tål torka bättre, ökad resistens mot skadedjur, bättre näringsvärde eller helt enkelt högre avkastning på skörden. Rätt använt kan växtförädlingsteknik bli ett viktigt instrument i det europeiska klimatarbetet. En mer hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsförsörjning är centralt om vi ska nå EU:s miljö- och klimatmål.

Alla dessa möjligheter till trots lever gensaxen och dess gelikar i osäkerhet.

2018 slog nämligen EU-domstolen fast att växter som förädlats med ny växtförädlingsteknik ska regleras som genmodifierade grödor. Det innebär i praktiken ett förbud eftersom under det under rådande regelverk knappt odlas någon GMO-gröda i Europa.

Med andra ord är ytterst angeläget att kommissionen presenterar ett lagförslag som öppnar upp för nya tekniker. EU-kommissionen har till och med själva konstaterat att dagens regelverk inte är ändamålsenligt. Att vi behövt vänta så här länge är under all kritik, men mycket tyder på att EU-kommissionen äntligen kommer att presentera ett nytt förslag den 5 juli.

Av de läckor vi sett hittills är ambitionen lovvärd och en bra grund för vidare arbete. Det är bra att vissa av grödorna ska bli föremål för förenklat förfarande, så att de snabbare kan komma ut på marknaden. Problemet är att det för många grödor fortfarande kommer att behöva förhålla sig till omfattande byråkrati – vilket kommer försvåra för mindre aktörer att få ut sina produkter på marknaden.

Ett problem är att EU-kommissionen ser ut att dela upp grödorna som är resultat av ny växtförädling i två kategorier, beroende på hur omfattande ändringar som gjorts i grödan. Det är inte rimligt, grödor som är resultatet av ny växtförädling går inte att skilja från konventionella grödor och det finns ingen anledning att införa olika klassificeringar. 

Varför gör kommissionen detta? Mycket tyder på att man försöker blidka den teknikfientliga vänstern i Europa, som i flera år försökt stoppa det här förslaget från att se dagens ljus. Så sent som för några veckor sedan röstade både Socialdemokraterna och Miljöpartiet emot en uppmaning till EU-kommissionen att presentera ett lagförslag. Politiker som representerar landet som delar ut Nobelpriset borde veta bättre än att direkt motarbeta forskning och innovation.

Ett föredöme i det kommande arbetet är Argentina som har valt att reglera grödor som är resultatet av nya växtförädlingstekniker som vanliga grödor. Det man tittar på är grödan i sig, vilket är mer rimligt än att göra bedömningen baserad på med vilken teknik den tagits fram. Är grödan säker borde det vara fritt fram.

Vi moderater kommer göra vårt yttersta för att snabbt få till ett regelverk som uppmuntrar och underlättar innovation och som stärker vår konkurrenskraft. Det är bråttom nu.

Jessica Polfjärd (M)
Europaparlamentariker

Läs mer: 

Lagförslaget måste skickas tillbaka

Biogasen behövs för en stärkt krisberedskap