Ny teknik och lagstiftning kan lyfta framtidens nötköttsproduktion

Nuvarande lagstiftning och myndigheternas otillräckliga IT-system hindrar utvecklingen av framtidens nötköttsproduktion. Henrik Lander och 
Anna Jamieson, Sveriges Nötköttsproducenter, efterfrågar ett tydligt uppdrag från regeringen till relevanta myndigheter.

Jämfört med andra EU-länder ligger Sverige efter när det gäller att ha en framåtsyftande lagstiftning som kan stötta utvecklingen av en modern och effektiv djurhållning, samt vad det gäller att ha ett tillräckligt väl utvecklat IT- system för att kunna utnyttja den snabba teknikutvecklingen även inom djurproduktionen. Det skriver Henrik Lander och  Anna Jamieson, Sveriges Nötköttsproducenter i ett debattinlägg. FOTO: TT

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Nuvarande lagstiftning och myndigheternas otillräckliga IT-system hindrar utvecklingen av framtidens nötköttsproduktion. Sveriges Nötköttsproducenter efterfrågar ett tydligt uppdrag från regeringen till relevanta myndigheter att anpassa lagstiftningen till framtidens teknik samt att finansiera en nödvändig uppdatering av IT-systemen så att branschen kan utnyttja modern teknik i sitt företagande.


Tekniken inom lantbruket utvecklas i rekordfart och många smarta tillämpningar är möjliga att använda på gårdsnivå. Redan nu kan vi skicka ut drönare för att kolla insektsangrepp i grödorna och styra gödselgivorna baserat på satellitbilder. Samma drönare som används i växtodlingen skulle också kunna användas för daglig tillsyn av djur på bete. 


Virtuella stängsel öppnar i andra EU-länder möjligheter för naturvårdsbete i svårstängslad terräng och skapar helt nya möjlighet för avancerad betesmanagment och att kunna utnyttja ej stängslade gräsmarker vid extremväder och betesbrist. Inget av detta är dock tillåtet i Sverige idag, med hänvisning till rådande djurskyddslagstiftning. Nu pågår forskning för att få fram den kunskap som myndigheterna efterfrågat för att tillåta användning av virtuella stängsel i Sverige. Vi kräver att processen snabbas på med fler och större pilotområden så att beslut kan tas skyndsamt. 


En djurvälfärdsersättning för dikor och ungnöt, i likhet med de existerande djurvälfärdsersättningarna för mjölkkor, tackor och suggor, skulle innebära en välbehövlig stöttning av nötköttsproducenterna och ge en tydlig signal om behovet att öka svensk nötköttsproduktion.  Inför framtagandet av den strategiska planen för CAP 23–27 avslogs SNP:s förslag om djurvälfärdsersättning med motiveringen att nuvarande IT system inte kunde hantera fler nya stöd.


Jämfört med andra EU-länder ligger Sverige alltså efter, både vad det gäller att ha framåtsyftande lagstiftning som kan stötta utvecklingen av en modern och effektiv djurhållning, samt vad det gäller att ha ett tillräckligt väl utvecklat IT- system för att kunna utnyttja den snabba teknikutvecklingen även inom djurproduktionen. 


En ny Livsmedelsstrategi ska formuleras och målsättningen för den är tydlig, vi måste öka den svenska livsmedelsproduktionen. För en bättre försörjningsförmåga, för att öka vår beredskap och även ur klimatperspektiv. I Sverige kan vi producera nötkött på ett klimat- och miljövänligt sätt med bibehållen hög djurvälfärd, men vi halkar efter i effektivitet och ekonomisk hållbarhet. 


För ökad effektivitet i djurskötseln och en långsiktigt hållbar ekonomi behöver Sveriges nötköttsproducenter kunna utnyttja alla verktygen i verktygslådan och uppnå samma konkurrensvillkor som övriga Europa. 


Henrik Lander
ordförande Sveriges Nötköttsproducenter


Anna Jamieson
vice ordförande Sveriges Nötköttsproducenter
 

Läs mer: 

Vi måste ta omtag i livsmedelsproduktionen

Nytt omvärldsläge kräver uppdaterad livsmedelsstrategi