Unga bönder vill ha lika rättigheter

Unga bönder vill ha och behöver lika rättigheter som alla andra i det svenska samhället. Det skriver Sara Adlers. 

För att få fler att bli intresserade av att ta över vid ett ägarskifte - eller välja arbete inom sektorn i överhuvudtaget- krävs det att det är lockande att bedriva lantbruk. Även som egenföretagare ska lantbrukare också ha möjlighet till att ta semester, ha en fritid och spendera tid utanför lantbruket - likt de allra flesta andra yrkesgrupper. Det skriver Land Lantbruks ledarskribent Sara Adlers. FOTO: TT

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Få näringar är så avgörande för en hel befolkning som lantbruket. Ingen annan yrkeskår besitter samma drivkraft och uthållighet som lantbrukare. Till varje problem finns en lösning och uppfinnelserikedomen har ofta inga gränser. Lantbruksbranschen borde därför vara den mest attraktiva branschen att jobba inom. 


Var tredje svensk lantbrukare har redan passerat pensionsåldern. Flera behöver en efterträdare som kan ta över stafettpinnen genom ägarskiften. 
Att locka unga till att välja den gröna näringen framför en karriär på annat håll är en utmaning. Genomgående krävs en förbättrad lönsamhet. Många unga hindras av tanken att bli lika pressade som generationen innan, eller för att inte kunna skapa tillräcklig lönsamhet i företaget. Det är ett slöseri med vilja, intresse och kompetens att dessa unga väljer bort ett yrkesliv inom branschen.
LRF Ungdomen publicerade tidigare i höst en rapport om vilka hinder unga upplever för att ta över och driva gårdar. Rädsla för psykisk ohälsa och missuppfattningar från allmänheten visade sig vara viktiga sådana. 
 

Allt högre omkostnader minskar lönsamheten för många företag. Det innebär i sin tur att möjligheten att kunna anställda personal minskar. Den 1 november 2023 trädde en ny lag- och förordningsändring i kraft som innebär att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjs. Det nya försörjningskravet som regeringen har beslutat om innebär att varje arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som minst uppgår till 80 procent av medianlönen i Sverige. 

Syftet är dels att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen, dels att bekämpa fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring.  Målet må vara gott. Men den förändrade lag- och förordningen om försörjningskravet kan innebära ett hårt slag för många lantbruksföretag. Det vore inget problem om näringen hade god attraktionskraft och tillräckligt hög lönsamhet för att kunna betala ut högre löner, men det är tyvärr inte utgångsläget. Frågan är hur den förändrade lag- och förordningen om försörjningskravet kan komma att påverka framtida generationsskiften.


För att få fler att bli intresserade av att ta över vid ett ägarskifte - eller välja arbete inom sektorn i överhuvudtaget- krävs det att det är lockande att bedriva lantbruk. Även som egenföretagare ska lantbrukare också ha möjlighet till att ta semester, ha en fritid och spendera tid utanför lantbruket - likt de allra flesta andra yrkesgrupper. 
 

Samhället behöver få en ökad förståelse för vilken otrolig resurs hela branschen faktiskt utgör. Unga bönder vill ha och behöver lika rättigheter som alla andra i det svenska samhället. Det är en förutsättning för en stark framtida lantbruksbransch. 
 

Sara Adlers

Läs mer: 

Belönas halvvägs in i sitt ägarskifte

Ägarskiften kritiska för att säkra vår livsmedelsförsörjning