Aktivt brukande är att ta vara på möjligheterna

I förra årets tongivande bok "Skogslandet" har författaren och DN-journalisten Lisa Röstlund inte mycket gott att säga om arbetet med att få fram träd med bättre egenskaper, och liknar förädlingen med "nötkreaturet Belgian blue" i ett citat. Argumentationen känns extremt främmande. Det skriver Pär Fornling. 

I förra årets tongivande bok "Skogslandet" har författaren och DN-journalisten Lisa Röstlund inte mycket gott att säga om arbetet med att få fram träd med bättre egenskaper: "De laboratorieförädlade plantorna ger hög men konstlad tillväxt som är skör, vissa jag talar med liknar den vid nötkreaturet Belgian blue som avlats så hårt för maximal köttproduktion att de inre organen är förminskade, de får andningsproblem och korna måste inte sällan förlösas med kejsarsnitt". Vanligast bland brukandets kritiker är emellertid att blunda och bortse från vinsterna med förädling. Det är leder fel. Det skriver Land Skogsbruks ledarskribent Pär Fornling. FOTO: HELENA GOHDE

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Av alla aningslösa argument mot att bruka skogen är det mest häpnadsväckande att bortse från fördelarna med förädling. 
I förra årets tongivande bok "Skogslandet" har författaren och DN-journalisten Lisa Röstlund inte mycket gott att säga om arbetet med att få fram träd med bättre egenskaper:
"De laboratorieförädlade plantorna ger hög men konstlad tillväxt som är skör, vissa jag talar med liknar den vid nötkreaturet Belgian blue som avlats så hårt för maximal köttproduktion att de inre organen är förminskade, de får andningsproblem och korna måste inte sällan förlösas med kejsarsnitt".


Argumentationen känns extremt främmande. Vanligast bland brukandets kritiker är emellertid att blunda och bortse från vinsterna med förädling. Det är leder fel.
Nyligen invigde Skogforsk nya växthus i Svalöv. De ska användas i arbetet med att förädla björk. Målet är att inom några årtionden få fram träd som växer 50 procent bättre än oförädlade björkar och har högre kvalitet. 
50 procent bättre tillväxt är också 50 procent mer inbindning av kol. Det vore dumt att inte ta tillvara den möjligheten. 


Och i Alnarp har forskarna tagit fram kloner av ask som är resistenta mot askskottsjukan. Tack vare dessa kan "livets träd" räddas inför framtiden. Det vore korkat att inte ta det klivet.
Under hösten har dessutom gästprofessor Enrico Bonello framgångsrikt utvecklat en teknik där resistenta askar identifieras i fält. Ett mödosamt arbete som tar flera år kan klaras av på några minuter. Det är också tillämpbart för att hitta resistens mot rotröta, diplodia och andra sjukdomar.


Vid nästan varje angrepp av patogena svampar finns enstaka resistenta träd, men att invänta på att naturen på egen hand blir återställd tar oändlig tid. Om det någonsin händer. Därför finns all anledning att hjälpa naturen på traven genom att främja resistenta träd.
Listan på fördelar med skogsträdsförädling kan göras mycket längre, ändå är det något man är beredd att bortse ifrån vid hyggesfritt skogsbruk. Den traditionella förädlingen tar tid och under lång tid var det ganska blygsamma förbättringar, men nu börjar det handla om betydande skillnader och resan framåt går allt fortare.
 

Om man nu kan vara besviken på att brukandets motståndare blundar för möjligheterna kan man också konstatera att skogsbranschen kunde göra mer, både i det praktiska arbetet och i argumentationen.


Frånsett gran och tall är det väldigt blygsamma belopp som satsas på förädling. Och skogsägarna kan bli bättre konsumenter genom att verkligen efterfråga de bästa plantorna. Det är en naturlig del i bra brukande.


Pär Fornling

Läs mer: 

Skogsnäringen kan inte smita undan

Överdriven tro på stora enheter tystar landsbygden