Skogsnäringen kan inte smita undan
Skogsbranschen behöver ärligt ta till sig av kritiken, se vad som kan förbättras och ta ledartröjan genom att visa på konkreta exempel. Det skriver Land Skogsbruks ledarskribent Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Förtroende är något som förtjänas, men fallet kan vara högt och gå vansinnigt fort.
Hur olika branscher har tacklat ett dåligt rykte var ett intressant inslag på Skogsindustriernas konferens Framtidsmötet på Berns i Stockholm för några veckor sedan. Representanter från så vitt skilda branscher som mode (Lindex), snabbmat (Max) och energi (Vattenfall) berättade om hur de har gjort för att bygga upp ett gott anseende från låga nivåer när det kommer till hållbarhet.
Steget till det blåsväder som den samlade skogsnäringen just nu upplever är inte särskilt långt. I en bransch där många är vana vid att dela samma verklighetsbild är det en ny situation att plötsligt ifrågasättas av allmänmedia, möta en befolkning som tror att det bästa är att låta all skog står kvar för alltid och försöka tackla en nyväckt uppmärksamhet från EU-politiken.
Skogsbranschen är inte van att bli direkt attackerad i en öppen debatt, utan har länge avnjutit en rätt bekväm tillvaro i periferin. Kanske straffar det sig nu vilket gör det svårare att nå fram med argument om skogsbrukets fördelar och stora samhällsekonomiska betydelse.
Jordbrukssidan har mer erfarenhet av att hamna i skottgluggen. Allt från granskande TV-program om hur lantbrukare sköter sina djur till sjukdomsutbrott likt galna kosjukan, hästköttsskandalen eller 1980-talets rutinmässiga antibiotikaanvändning i djurfoder. Kriser som slutligen tvingat branschen till att höja den lägsta nivån vilket lett till ett högt förtroende och även en konkurrensfördel.
Ursprungsmärkningen "Från Sverige" har varit ett tydligt succédrag som har gjort det enklare för konsumenter att välja svenskproducerade livsmedel. En liknande resa går att göra med produkter gjorda på svensk skogsråvara. Det skulle vara ett sätt att synliggöra svenska skogsägares roll i allt från toapapper till hus, möbler och kläder.
Sverigemärkta skogsprodukter har diskuterats tidigare inom LRF togs även i år upp på LRFs nyss avslutade riksförbundsstämma i en motion från LRF Dalarna.
Just nu, när alla blickar riktas mot skogen, är det precis rätt tajming för en satsning av detta slag.
För om skogsbranschen på allvar ska ses som ett trovärdigt alternativ i en framtida cirkulär ekonomi så duger det inte att enbart gå i försvarsställning. Skogsdebatten kommer tyvärr inte att självdö.
Istället gäller det att ärligt ta till sig av kritiken, se vad som kan förbättras och ta ledartröjan genom att visa på konkreta exempel. Sverigemärkta skogsprodukter är ett sådant.