Sista chansen för regeringen att stoppa EUs skogspolitik
Senast den 15 juni ska vi få vi facit om den svenska regeringen har lyckats med att få EU:s skogspolitik att göra en tvärnit i elfte timmen. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Häromveckan bjöd den svenska regeringen, i egenskap av ordförandeland i EU, in till ett informellt möte för medlemsstaternas högsta tjänstemän inom skogsfrågor i Skellefteå.
Högt upp på den politiska agendan finns EU-kommissionens förslag till en ny naturrestaureringslag. Lagförslaget prioriterar biologisk mångfald, naturbetesmarker och betesdjur framför nyttan av skog och skogsbruk. Klubbas det igenom så kan stora arealer av svensk skogs- och jordbruksmark tvingas att tas ur produktion.
Regeringarna i EU har kommit överens om höjda mål för klimat och miljö. Hur de ska nås är fortfarande föremål till förhandling. Enligt lagförslaget så ska medlemsländerna återskapa naturtyper på minst 20 procent av EUs land- och vattenområden till 2030, och 90 procent till 2050.
Konsekvenserna riskerar att bli extra stora för Sverige som har rapporterat in naturtyper på ett annat sätt än övriga EU-länder. Sverige har valt att utgå från en referensnivå från 20 procent av arealen från förindustriell tid, medan de flesta andra EU-länder har valt att rapportera in statusen från när de blev EU-medlemmar.
För svensk del innebär det nuvarande förslaget att runt 2.5 miljoner hektar ska återställas till naturskog och cirka 900 000 hektar skogsmark ska undantas från skogsbruk enligt Skogsstyrelsens bedömning, och cirka 1 miljon hektar betes- och ängsmark ska restaureras och återställas enligt Jordbruksverkets analys.
Signalerna från Bryssel är tvetydiga. Det har börjat att röra på sig i frågan.
Miljökommissionären Virginijus Sincevicius har skrivit på den sociala medieplattformen Twitter att det är en myt att detta kommer innebära mer skyddade områden och förbud mot ett produktivt skogsbruk.
Den europeiska bondeorganisationen Copa-Cogeca har riktat skarp kritik mot att förslaget har flyttats "längre och längre i väg från rationalitet och verklighet" och vill att det helt ska skrotas. Det finns förstås mycket att göra när det kommer till naturvård. Men bindande mål på lösa grunder är inte vägen dit.
Den springande punkten är nu om regeringen har lyckats att övertyga en majoritet i ministerrådet om att ändra i förslaget. Annars kan konsekvenserna för svenskt skogsbruk - och samhällsekonomi - bli förödande.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har sagt att ett aktivt skogsbruk är centralt i det svenska klimatarbetet och att regeringen prioriterar att skogsbruket inte ska begränsas. Han har framhållit att skogspolitiken historiskt har varit en nationell kompetens och att han vill värna om närhetsprincipen, att beslut ska fattas närmast dem som de berörs i EU.
Senast den 15 juni planeras omröstningen att hållas i Europaparlamentets miljöutskott.
Då får vi facit om den svenska regeringen har lyckats med att få EU-politiken att göra en tvärnit i elfte timmen.