Lantbruket måste få klara besked

För att bönder ska vilja och våga satsa på sina lantbruk behövs långsiktighet och enighet. Lantbruket måste få klara besked i valet, skriver Elisabeth Hidén, LRF Ungdomen.

Elisabeth Hidén vill se enighet i lantbruksfrågorna och önskar sig långsiktighet från politikerna.
Elisabeth Hidén vill se enighet i lantbruksfrågorna och önskar sig långsiktighet från politikerna. FOTO: THERESE ERIKSSON

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Riksdagsvalet närmar sig och flera experter uttalar sig om att landsbygdsrösterna kan bli avgörande för resultatet då marginalerna är mycket små. Något som resulterat i att allt fler partier väljer att gå hårt ut och profilera sig som landsbygdens och lantbrukets självklara val. Politikerna är eniga om att lantbruk och livsmedelsproduktion är viktigt och behövs i Sverige, men hur det ska gå till är de inte lika överens om.

Problemet är att lantbruksföretag och dess investeringar har en betydligt längre horisont än fyra år. Här är ett exempel för att förstå komplexiteten och utmaningen. 1 juni 2018 infördes en klimatbonus för dem som köpte en ny dieselbil, något som lett till att 10 miljarder kronor betalats ut till över 270 000 nybilsköpare. Att köpa en ny bil för låt oss säga 350 000 kronor i hopp om att du både gör klimatet och plånboken en tjänst, för att bara några år senare höra politiker prata om att samma bil så småningom ska förbjudas samt drabbas av höjda skatter på drivmedlet, går helt emot idéerna med att köpa bilen.

Det är dock ett förbud först 2040 man pratar om, men bilen du köpte ny 2018 kan förväntas hålla i mer än 20 år och investeringen på 350 000 kronor kanske inte hade gjorts om du vetat att bilen skulle bli i princip värdelös. Då vore det kanske bättre för både plånboken och klimatet att du hade haft kvar din gamla bil?

Ska en lantbrukare våga investera betydligt mer pengar än 350 000 kronor i ett nytt stall, ny tork eller ny maskin, och inte veta vad som händer efter valet 2022, 2026 eller 2030? Ska unga våga ta över ett lantbruk, ska banken våga ge lån och rådgivarna kunna ge rätt råd med de förutsättningarna?

Naturligtvis riskerar den osäkerheten att man tappar mod, vilja, framtidstro och motivation. Samtidigt behöver investeringar ske för att gården ska bli mer resurseffektiv, ägarskiften kunna göras och företaget hänga med i den takt som behövs för att vara lönsamt.

För att bönder ska vilja och våga satsa på sina lantbruk behövs långsiktighet och enighet. Givetvis måste det finnas flexibilitet när ny forskning och nya lösningar kommer på plats, men att politikerna inte ens med dagens givna förutsättningar kan hitta en gemensam väg framåt för det svenska lantbruket bådar inte gott. Vi skulle behöva mer fokus på att säkra vår livsmedelsförsörjning, komma överens om mål gällande produktion och hållbarhetsaspekter samt ha större tilltro till böndernas förmåga. Lantbruket behöver stöttning och vägledning framåt, inte styrande regler som alla drar åt olika håll.

Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen

LÄS MER: Elisabeth Hidén: Ingen har väl missat att det är valår i år