Lärarstudenter ska utbildas i kritisk djurpedagogik. Är det verkligen rimligt att våra skattepengar används för forskning som har som mål att stoppa all djurhållning och köttproduktion, undrar Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Den som hävdar att forskning är ett objektivt sökande av sanning blir motbevisad av projektet Kritiska djurpedagogik vid Göteborgs universitet. I det ska gymnasielärare utbildas att vara emot köttätande och kunna laga vegansk mat? Grundtanken är att all djurhållning är förtryck.
Göteborgs-Posten avslöjar i en artikelserie hur undervisning och forskningsmedel används av aktivister vars syfte är att förändra samhället. ”Kritisk djurpedagogik i miljö- och hållbarhetsundervisning” är ett statligt finansierat och etiskt prövat forskningsprojekt som ska pågå i tre år. Bakom det står en doktorand som i många år varit djurrättsaktivist och talesperson för Djurrättsalliansen. En radikal organisation som motsätter sig all mänsklig användning av djur och som olovligen tar sig in och smygfilmar i djurstallar.
Våra skattepengar används för att finansiera forskning som har som mål att stoppa all djurhållning och köttproduktion. Och som i förlängningen ska indoktrinera ungdomar till att vara emot detsamma. I universitetets projektbeskrivning görs det ingen hemlighet av att målet är att bidra till förändring i samhället och att forskarna är emot att djur "används för mänskliga syften”.
"Föräldrar ger sina barn köttbullar. Men om barnen fick höra i skolan var köttbullen kom ifrån, då hade de kanske inte valt att äta den", säger en av projektets försvarare i Göteborgs-Posten. Ja, om barnen ska undervisas i den bild av djurhållning som aktivisterna vill sprida finns absolut den risken. De vill även lära barnen att vara emot jakt och tävlingar med djur.
Glädjande nog är projektet hårt kritiserat av andra akademiker, men det är tyvärr långt ifrån det enda exempel där aktivister infiltrerar samhället och den akademiska världen. Vid Lunds universitet finns sedan flera år en kurs i kritiska djurstudier. Företrädare därifrån har i debattartiklar hävdat att mjölk har kopplingar till rasism och förtryck.
Redan i dag bjuds representanter för djurrättsorganisationer in för att föreläsa i grund- och gymnasieskolor. Inom den akademiska världen finns också krav på att naturens rättigheter ska erkännas av samhället. Ett träds eller vattendrags talan ska väga lika tungt som människors. Vem som ska föra naturens talan är oklart, men förmodligen en aktivist.
Att på det här sättet bedriva forskning som inte är objektiv och indoktrinera skolelever är inte bara ett hot mot vår åsiktsfrihet och demokrati. Det skadar allmänhetens förtroende för den akademiska världen och känns snarare som något som hämtats från ett totalitärt samhälle.
Att vi alla dessutom är med och finansierar det med skattemedel är inget annat än ett hån mot och en smutskastning av dem som producerar vår mat.
