Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 23 februari

Äntligen skärps straffen mot djurrättsaktivisternas brott

Nu skärps äntligen straffen för kriminella djurrättsaktivister och även besök på gårdsplanen kan räknas som olaga intrång. Samtidigt visar en undersökning att många bönder mår dåligt av trakasserierna.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Enligt lagrådsremissen ska ovälkomna besök även på gårdsplanen och i djurstallar räknas som hemfridsbrott och olaga intrång.
Enligt lagrådsremissen ska ovälkomna besök även på gårdsplanen och i djurstallar räknas som hemfridsbrott och olaga intrång.

Det har dröjt länge, men till slut kom regeringens förslag till skärpt lagstiftning mot djurrättsaktivisternas brott. Enligt lagrådsremissen ska ovälkomna besök även på gårdsplanen och i djurstallar räknas som hemfridsbrott och olaga intrång, och kan straffas med fängelse i upp till ett år. Räknas brotten som grova, till exempel om de kombineras med våld, hot eller skade­görelse, kan straffet bli ända upp till tre års fängelse.

Även försök, föreberedelse och stämpling till grovt hemfridsbrott och olaga intrång blir straffbart. Det skulle kunna betyda att även de som i till exempel sociala medier uppmanar till intrång och smygfilmning i ladugårdar eller demonstrationer utanför djurägarens husknut begår brott.

Det är efterlängtade besked från regeringen och kan ge djurägarna ett visst andrum och framtidshopp. För även om de kriminella djurrättsaktivisterna är få orsakar deras trakasserier och förföljelse mycket skada, oro och frustration hos djurägarna. Det visar till exempel rapporten ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion” som gjorts av SLU och KTH, och som presenterades bara några dagar efter regeringens lagrådsremiss om skärpta straff. I studien har nästan 10 000 lantbrukare tillfrågats om sina upplevelser av demonstrationer, trakasserier, intrång, utsläpp av djur, personliga angrepp i sociala medier och dylikt.

Enligt rapporten har alla tillfrågade minkproducenter utsatts för angrepp, 38 procent av grisbönderna, 26 procent av mjölkbönderna och 15 procent av nötköttsproducenterna.

Yngre lantbrukare, mellan 30 och 49 år, är de som mår sämst av aktivisternas hat och hot. De är mycket oroligare än deras äldre kollegor säger sig vara. Särskilt obehagligt tycker de att det är när även barn och andra familjemedlemmar drabbas av hoten. Många drar sig också för att engagera sig i utåtriktad verksamhet, som kosläpp, gårdsbesök eller att visa upp sin verksamhet i sociala medier.

Det är allvarligt både att de unga känner obehag och om lantbruket sluter sig. De gröna näringarna och svensk livsmedelsförsörjning behöver alla unga människor som vill satsa på lantbruket. Och att öka kunskapen och förståelsen för svenskt jordbruk och djurhållning är troligen det bästa sättet att få allmänhetens stöd.

Att skrämmas och långsamt nöta ut djurägarnas tålamod är aktivisternas mål. Hårdare straff lär tyvärr inte avskräcka dem nämnvärt, men det är ändå ett stöd för djurägarna. Ingen ska behöva känna sig hotad och trakasserad på arbetet eller stöta ihop med okända, maskerade personer utanför sitt hem. Samhället kan aldrig acceptera att hårt arbetande, laglydiga företagare trakasseras till nedläggning.

LÄS MER: Skärp straffen för djurrättsaktivisterLÄS MER: När engagemanget övergår i sabotage går det för långt

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen