Livsmedelsberedskap, matpriser, dyra insatsvaror, investeringsstöd och även varg. Det kom samtalet att handla om när socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson träffade LRF:s ordförande Palle Borgström och lantbrukarna John och Bettina Larsson.
När Magdalena Andersson tackade ja till ett gårdsbesök med LRF blev platsen Gudhems gamla prästgård utanför Falköping. Där driver John och Bettina Larsson nötköttsproduktion på Johns familjegård. Det har de gjort sedan 2020.
– Nu har vi generationsskiftat helt. Det tog tid, men det var bra att det fick ta den tiden, säger John Larsson.
Det är inte bara Magdalena Andersson och Palle Borgström som är hos John och Bettina Larsson. LRF har med sig personal, Magdalena Andersson har en hel stab och lokala (s)-politiker är också på plats. Det är flera besök som ska hinnas med den här dagen. Och dessutom är Skaraborgsbygden känd för att vara medietätt så journalisterna stod näst intill på kö.
Solen strålade, men det var lite kallt och blåsigt och Magdalena Andersson var förberedd med färgglada stickade vantar. Besöket började hos dikorna som går ute året om. Företaget är med i kontrollprogrammet för utegångsdjur utan ligghall.
– Tjänar man mer på att ha djur här än att odla spannmål, frågade Magdalena Andersson.
Det gör man svarade John Larsson och beskrev trakten som en typisk bygd för djurproduktion.
– Vi har mycket naturbetesmarker och vi bygger vår produktion kring den mark vi äger. Den måste vi förvalta på bästa sätt.
Samtalet kom in på valet av djur, Magdalena Andersson undrade om nötkreatur var ett självklart val eller om det även skulle passa med får på gården. Då passade Palle Borgström på att ta upp vargfrågan och sa att om det finns vargrevir i närheten så begränsar det viljan att satsa på lammproduktion.
– Men hur gör de i andra länder där det finns varg, undrade Magdalena Andersson.
– Varg begränsar även i andra länder och det är viktigt att vi i Sverige har en ansvarsfull förvaltning av vargen, sa Palle Borgström.
LRF hoppas få träffa samtliga partiledare i god tid innan valet. I slutet av april hade de förutom Magdalena Andersson träffat även Nooshi Dadgostar (V), Elisabeth Thand Ringqvist (C) och Ulf Kristersson (M). De frågor som lyfts vid besöken är anpassade efter var LRF tror att de har störst möjlighet att få gehör, när LRF träffade Magdalena Andersson lyftes till exempel matpriserna och bondens ökade kostnader och pressade lönsamhet.
Läs mer:
Matpriser och kostnadsökningar lyftes vid Vänsterpartiets gårdsbesök
Generationsskifte i fokus när Centerledaren besökte jämtländsk mjölkgård
Precis som vid mötet med Nooshi Dadgostar tog Palle Borgström fram en limpa och en kniv. Bit för bit skar han upp limpan och beskrev, precis som den tidigare LRF-ordföranden Erik Jonsson gjorde i en annonskampanj 1981, vart pengarna går som konsumenten betalar för limpan.
– Om en limpa kostar 30 kronor får bonden 1 krona. Innan momssänkningen var statens andel av limpan 12–13 procent, förklarade Palle Borgström.
Den 1 april halverades momsen och därmed också statens andel av limpan. Om limpan verkligen blir billigare med momssänkningen är osäkert. Kostnaderna för drivmedel och gödsel stiger.
– Givet vad som händer i omvärlden kommer det, ganska snart, vara väldigt viktigt att staten och Konkurrensverket kan hålla isär vad som är momssänkning och vad som sannolikt är behov av prisökning. Annars kommer vi att slå ut bönderna, sa Palle Borgström.
– Konkurrensen behöver öka bland matbutikskedjor men också i grossistledet så att mer av det vi betalar för maten går till bonden, sa Magdalena Andersson.
Själv tog hon upp veterinärkostnaderna som ett problem som hon tyckte behövde lösas.
– Det har blivit mycket dyrare med veterinärkostnaderna. Två riskbolag äger en stor del av veterinärbranschen och det är för dålig konkurrens.
När samtalet var inne på ökade kostnader undrade Magdalena Andersson över utvecklingen av biodrivmedel och elektrifiering inom lantbruket.
– Det finns inga eltraktorer. Men det finns små lastmaskiner. Allt fältarbete kommer att ske med maskiner med förbränningsmotorer som drivs med fossila bränslen eller flytande biobränsle. Vi ser gärna mer fossilfria bränslen, men det behövs incitament för att de ska bli attraktiva att använda, säger Palle Borgström.
– Vi måste också kunna nyttja skogsråvaran. Staten måste bestämma en rimlig nivå på hur mycket natur vi ska skydda och en rimlig ersättningsnivå till skogsägaren som får avsätta mark.
Han påpekade också att en viktig del i att ha en bra beredskap i Sverige är att det produceras mineralgödsel inom landet.
John och Bettina Larsson tyckte att de fick berätta om sitt lantbruk och de utmaningar de står inför. Det de tryckte på och det som skulle göra mest skillnad för dem är att förenkla i regelkrånglet. Just nu väntar de till exempel på besked om investeringsstöd för en ligghall. De har väntat länge.
Är det viktigt att vi stärker försörjningsförmågan och prioriterar att producera mer mat i Sverige?
– Ja! Självklart. Det handlar både om att det är fantastiskt med den svenskproducerade maten som är god och håller god kvalitet. Det handlar också om att vi vill hålla landskapen öppna. Men inte minst handlar det nu om det svenska folkets livsmedelssäkerhet i de här oroliga tiderna.
Hur kommer du se till att det blir möjligt?
– För det första måste lönsamheten för jordbruket förstärkas. Nu när matpriserna har rusat märks det inte i böndernas plånböcker. Det handlar om att öka konkurrensen i livsmedelskedjorna, men också i grossistleden, för att mer av det vi betalar för maten ska hamna hos bönderna.
