Livsmedelsverket har nu lämnat sin slutrapport med förslag om förenklad hantering av vildsvin till regeringen. Slutrapporten är en sammanställning av det arbete som under året skett tillsammans med berörda aktörer, från myndigheter till intresseorganisationer.
En del av de åtgärdsförslag som nämns ligger utanför Livsmedelsverkets ansvarsområde.
– Vi är alla överens om att vildsvin är en outnyttjad resurs som kräver flera åtgärder och en ökad samverkan för att mer svenskt vildsvinskött ska nå marknaden, utan att riskera livsmedelssäkerheten, säger Arja Helena Kautto, projektledare vid Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Om åtgärdsförslagen genomförs finns det tre vägar för jägare att avsätta vildsvin på, utöver sitt eget behov; till en vilthanteringsanläggning, till en lokal vildsvinshanterande detaljhandelsanläggning (exempelvis butiker, restauranger), eller kött av vildsvin direkt till konsument.
Det ska jämföras med dagens regelverk som bara tillåter att jägare lämnar in vildsvin på en vilthanteringsanläggning eller äter det i sitt eget hushåll.
Totalt har 40 remissvar inkommit på de ursprungliga åtgärdsförslagen. Därefter har vissa justeringar gjorts. I slutrapporten föreslås bland annat stimulerande åtgärder för fler uppsamlingscentraler där jägaren kan lämna in vildsvin i väntan på vidaretransport till en vilthanteringsanläggning.
Det föreslås också att jägare, efter en kompletterande utbildning och efter att de kontrollerat att köttet inte innehåller trikiner, ska kunna sälja kött av upp till tio vuxna vildsvin per år till privatpersoner i hela landet. I rapporten finns också förslag på ansvarsfördelning mellan myndigheter som berörs av åtgärdsförslagen.
De åtgärdsförslag som fått mest stöd är subventionerade trikin- och cesiumanalyser samt en premie för jägare som lämnar in vildsvin till en vilthanteringsanläggning.