Loppet kört för glyfosat spår tysk ogräsprofessor
I sitt hemland Tyskland har professor Bärbel Gerowitt väckt ramaskri med förslaget att besprutning med glyfosat borde kräva recept.
– Jag ville göra det tydligt att användningen måste minskas väldigt mycket, konstaterade ogräsexperten och professorn vid Rostock universitet under sitt Sverigebesök.
Dra ned på besprutningen redan nu och arbeta mer med mångfalden i växtföljden, är det råd hon ger odlare inför ett förbud, som hon själv tror kommer.
”Finns ingen fullvärdig ersättare till glyfosat”
Framtiden för glyfosat var den hetaste frågan vid den nationella Växtskyddskonferens som Jordbruksverket och SLU nyligen anordnade tillsammans i Uppsala. Som en av huvudtalarna gav Bärbel Gerowitt ett rakt besked.
På en direkt fråga från publiken om hon kan se en kemisk ersättare till glyfosat, var hennes svar ett kort nej.
Hur kan hon vara så säker, undrade Land Lantbruk och ställde frågan efter föreläsningen.
– Om kemiföretagen hade haft en fullvärdig ersättare i sin pipeline, som snart är redo för marknaden, så borde jag absolut känna till det, svarar Gerowitt som sitter med i den tyska branschkommitté där industrin samtalar med akademiker. Här möter hon representanter för kemijätten Bayer som i år förvärvade Monsanto, det företag som satte glyfosat på världsmarknaden.
Hon fortsätter:
– Jag är 100 procent säker på att kemiföretagen arbetar hårt med detta. Men det har inget genombrott på gång.
Tio procent av marken i träda
Bärbel Gerowitt förutspår att epoken av ”oansvarigt användande” av växtskyddsmedel generellt sett går mot sitt slut. De krav som numera ställs för godkännande har skärpts. Och synligast är förändringen i politiken.
Ett tecken på detta är den tyska regeringens besked i höstas om att villkoren för besprutning i jordbruket skärps från 2020. Odlarna tvingas först lägga tio procent av sin mark i träda.
– Det är omsorgen om den biologiska mångfalden som ligger bakom detta steg som ju är väldigt stort. I Tyskland ser vi hur humlor och andra pollinerare minskar. Det är inte bara till följd av kemikalier i jordbruket, men det är en av förklaringarna, säger Bärbel Gerowitt.
Den tyska regeringen har också svängt i glyfosatfrågan, sedan EU-beslutet om en förlängning av tillståndet i fjol. Den nya socialdemokratiska miljöministern Svenja Schultze arbetar för ett tidigt utfasningsdatum.
Att glyfosat blivit så billigt sedan Monsantos patent gick ut gör att det på många håll i världen kan användas på ett sätt som Bärbel Gerowitt beskriver som just ”oansvarigt”.
– Det är billigare att bespruta med glyfosat än att använda andra metoder för att bekämpa ogräs. Det är ekonomin som i dag styr detta val helt.
”Kan acceptera att glyfosat får finnas kvar”
Resultatet blir att ogräs alltmer utvecklar resistens, en utveckling som Bärbel Gerowitt beskriver som ”farlig”.
- Här krävs det en stor förändring av odlingssystemen, där den biologiska mångfalden ges högre prioritet i växtföljden.
Så ditt förslag är alltså glyfosat på recept?
– Det var inte alldeles genomtänkt, tillstår professorn och skrockar förtjust år den uppmärksamhet som hennes förslag skapat i branschen.
– Men det är i alla en idé om hur man skulle kunna få ned mängderna, fortsätter hon.
Beskriver hon sig då som glyfosatmotståndare? Nej, inte alls är det överraskande svaret.
– Jag skulle mycket väl kunna acceptera att glyfosat får finnas kvar, fast användas i mindre mängder och mer som en sista utväg.
Stor mobilisering kräver förbud
Ändå tror hon att loppet är kört just för världens i dag mest använda ogräsmedel. Oavsett vad som blir sista ordet i striden om den påstådda cancerrisken, som inte har stöd av EUs: egna vetenskapliga instanser. Skälet är helt enkelt den stora mobiliseringen mot glyfosat under hösten 2017 där 1,3 miljoner människor skrev på uppropet och krävde förbud.
– Den kampanjen var så framgångsrik att den negativa bilden av glyfosat blir svår att ändra.
Om kemiföretagen så småningom skulle hitta en ersättare som lika effektivt dödar ogräsens rötter som glyfosat, så skulle detta patenterade ämne sannolikt bli väldigt mycket dyrare.
Och som Bärbel Gerowitt konstaterar: en högre kostnad skulle i sig styra mot en mer sparsam besprutning.