Matens ursprung oklart i många kommuner

Ungefär 40 procent av de svenska kommunerna upphandlar i stort sett bara nötkött av svenskt ursprung. Nästan hälften köper bara svensk kyckling. Men många kommuner kan eller vill inte svara på var maten kommer ifrån, visar en riksomfattande kartläggning.

Många kommuner kan eller vill inte svara på var maten kommer ifrån, visar en riksomfattande kartläggning.
Många kommuner kan eller vill inte svara på var maten kommer ifrån, visar en riksomfattande kartläggning. FOTO: MOSTPHOTOS

Mat med svenskt ursprung har stark koppling till den nationella livsmedelsstrategin och dess målsättning om ökad produktion och högre självförsörjningsgrad.

Vad gäller obearbetat nötkött valde 38 procent av Sveriges kommuner i fjol att köpa in enbart kött av svenskt ursprung. En något högre andel, 45 procent, köpte i stort sett enbart in obearbetat fågelkött som hade producerats i Sverige.

Unik undersökning

Resultaten framgår av en kartläggning av offentliga måltider i kommunerna som Livsmedelsverket har gjort på nationell nivå. Den är den första i sitt slag och täcker in äldreomsorg, förskola och skola.

Många kommuner väljer alltså att servera svenskt kött, men genomgående är det också en stor andel som inte har kunnat svara på frågor om matens ursprung. Omkring 35 procent har redovisat vet ej/ej svar gällande uppgifter om ursprunget för nöt- respektive fågelkött.

Beträffande ursprunget för ost, färska grönsaker, rotsaker och potatis var det så få kommuner som svarade att det inte går att dra några slutsatser alls, konstaterar Livsmedelsverket.

Stor variation i ekoinköp

Andelen ekologiska livsmedel i kommunerna varierar stort, från 5 procent till 80 procent. I genomsnitt utgjordes 36 procent av kommunernas livsmedelsinköp förra året av ekologiska produkter. Fyra kommuner når regeringens mål att 60 procent av den offentliga matkonsumtionen ska bestå av ekologiska produkter.

Samtidigt är det totalt sett endast var tredje kommun som följer upp måltidernas klimatpåverkan.

Sammantaget har 263 av Sveriges 290 kommuner svarat på åtminstone någon av frågorna i kartläggningen. Livsmedelsverket planerar att göra fördjupade analyser av materialet längre fram. Tanken är att undersökningen ska upprepas vartannat eller vart tredje år.

LÄS MER: Sätt din kommun på #upphandlingskartan!

FAKTA: Fler resultat från kartläggningen

Kommunerna köper in livsmedel till ett värde av omkring 7 miljarder kronor per år. Den privata livsmedelskonsumtionen är många gånger större och uppgår till cirka 240 miljarder kronor.

Många kommuner har inte kunna ange livsmedelskostnaden för måltiderna i skola, förskola och äldreomsorg.

Endast omkring varannan kommun följer upp sin måltidsverksamhet med hjälp av nyckeltal.

En beredskapsplan som beskriver hur kommunens offentliga måltider ska fungera i händelse av kris finns i drygt fyra av tio kommuner.

Källa: Livsmedelsverket