”Miljörörelsen måste se till helheten i rovdjursfrågan”
Miljörörelsen bör inse att om rovdjuren ska överleva måste man faktiskt ta större hänsyn till människorna i deras närhet, skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Renskötaren Pär Mikael Åhrén pekade på något mycket viktigt i förra veckans "Uppdrag granskning" på SVT: "Rovdjuren och rendöden".
– När vi knäcks så knäcks de, sa han och syftade på rovdjuren.
Skälet är att renen är en basföda för järv och björn. Skulle rennäringen avvecklas går det illa också för de stora rovdjuren i norr.
Problemet är att rovdjursstammarna nu är så stora att renägande samer har svårt att få lönsamhet i sin näring, alltför många renar faller offer för järv och björn.
Den unge, nystartade renskötaren Joel Åhrén förlorade ett år hela tillväxten i sin hjord. Alla kalvarna var borta- kanske fällda av järv, vilken ökat starkt i Jämtland. Visserligen kompenseras renägarna, men inte tillräckligt.
Men när Länsstyrelsen i Jämtland beslutade om skyddsjakt på 13 järvar överklagade Svenska rovdjursföreningen, och domstolen gav föreningen rätt. Det fick Naturvårdsverket att ta ifrån Länsstyrelsen rätten att förvalta järvstammen.
Och på Naturvårdsverket tolkar man politiska beslut stelbent. Verket har hittills ignorerat riksdagens beslut att rennäringen inte ska behöva tolerera att mer än tio procent av renarna tas av rovdjur. Det är nämligen inte inskrivet i lag, vilket däremot målet om rovdjurens gynnsamma bevarandestatus är.
Uppdrag granskning visade med all önskvärd tydlighet hur enskilda näringsidkare står maktlösa när de körs över av miljörörelse och myndighet i ohelig allians.
Även miljörörelsen behöver se till helheten, inte bara ägna sig åt att överklaga med målet att rädda varje individ. Ska rovdjuren överleva måste man ta större hänsyn till människorna i deras närhet.
Förvaltning med jakt under kontrollerade former - såväl licensjakt som skyddsjakt - måste vara den bästa metoden för att få acceptans för rovdjuren. I juni rapporterade Naturvårdsverket att vargstammen minskat för tredje året i rad. Någon naturlig orsak kan verket inte se.
Nära till hands som förklaring ligger att den illegala jakten ökat. En ökad tjuvjakt kan givetvis inte försvaras, däremot kan den ses som symtom på en misslyckad rovdjurspolitik.
Men Svenska rovdjursföreningen har satt i system att dra in beslut om licens- och skyddsjakt i domstolskaruseller. Med sådana vänner behöver rovdjuren knappast några fiender.
LÄS MER: Vargangrepp på får i Möklinta