Nötkreaturen har redan minskat kraftigt

Återkommande hör man i radio och TV om nötkreaturens roll när det gäller att minska utsläppen av metan. Det är inte svårt att instämma i att vi måste minska utsläppen i allmänhet. Men när det gäller nötkreaturen och metanet är det svårt att hitta ett område där en motsvarande minskning av utsläpp faktiskt redan skett.

Alla vet att antalet nötkreatur har minskat väsentligt. Som mest var de nästan 3 miljoner 1937. 2020 fanns det drygt 1,5 miljoner nötkreatur, alltså nästan en halvering. Lägg därtill alla gödselhögar bakom ladugårdarna som tidigare läckte metan och lustgas och jämför med dagens i många fall täckta gödselbrunnar. För att inte tala om förändringen av spridningsmetoderna för att minska avgången av gaser och kväve. Därtill kommer ett ökande intresse för biogasanläggningar, för att utvinna just metan, där gödsel i många fall är huvudingrediensen.

Mot den bakgrunden är det svårt att se någon substans i påståendet att nötkreaturen bidragit till att öka andelen metan i luften. Det måste väl finnas en gränsdragning mot vad som är möjligt att göra ytterligare, utan allvarliga konsekvenser?

Tillskyndarnas avsikter med att återkommande aktualisera frågan måste i första hand vara ett intresse av att skapa utrymme på marknaden för produkter som kan ersätta de varor som animalieproducenterna marknadsför. Det känns inte bra när lantbrukarna i det här spelet får framstå som syndabockar och lantbrukets talespersoner har påtagliga svårigheter att gå i svaromål trots den faktiska utvecklingen.

Detta är en fråga som inte hör hemma i en seriös klimatdebatt. Man kan bara hoppas att den ställning mejeriprodukterna har på marknaden och i arbetet för folkhälsan gör att skadan blir begränsad.
Holger Larsson, Tibro