Nu krävs en livsmedelsstrategi i tiden

Det är sex år sedan Sverige fick en eftertraktad nationell livsmedelsstrategi. Den skulle leda till en mer konkurrenskraftig, stabil och attraktiv livsmedelsproduktion. Nu är det är hög tid för en uppfräschning av den.

Det händer mycket på sex år och de senaste åren har dessutom varit ovanligt händelserika och satt djupa spår i svensk livsmedelsproduktion, till exempel vid torkan 2018, under pandemiåren, samt det pågående kriget i Ukraina. Att då ha en nationell livsmedelsstrategi från 2017 känns inte seriöst.

Nu behöver vi en uppdaterad livsmedelsstrategi som möjliggör ökad tillväxttakt för svensk livsmedelsproduktion. Mot bakgrund av oron i omvärlden, då vi kan förvänta oss minskad export från både Ryssland och Ukraina de närmaste åren, borde regeringen vara mer benägen att fokusera på att uppdatera vår egen strategi. Den globala matbrist som kriget medför, tillsammans med ökade priser på drivmedel, gödsel och el innebär oroväckande stora produktionsbortfall och har i många avseenden ändrat förutsättningarna för det svenska jordbruket. 

Det är en komplex uppgift att utforma en strategi som ska omfatta hela livsmedelskedjan, och dessutom se till att kapaciteten för den gagnas fullt ut. En strategi som uppnår detta skulle leda till en ökad och hållbar produktion av mat, vilket i sin tur skapar fler arbetstillfällen. Fler arbetstillfällen skapar tillväxt i Sverige och ger konsumenten bättre förutsättningar att kunna göra medvetna val. Val som i sin tur kan leda till en ökad självförsörjningsgrad. 

Regeringen har nyligen uttalat om att den fortsätter arbetet med att stärka livsmedelsberedskapen. I det arbetet ingår bland annat att analysera hur livsmedelsflödena ser ut. Det borde i förlängningen leda till en uppdatering av vår nationella livsmedelsstrategi.
Vi behöver en strategi som inte bara fungerar i teorin, utan också är tillämpbar i praktiken. Det ska vara lätt att göra rätt för såväl producenter som konsumenter. Den livsmedelsstrategi som är tänkt att vara utformad för dem som faktiskt producerar livsmedel, ska vara anpassad därefter.

I Sverige finns det mycket goda förutsättningar för såväl animalieproduktion som växtodling. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara dessa tillgångar, vilket vi omöjligt kan göra genom en livsmedelsstrategi som mer liknar en ren skrivbordsprodukt. Före riksdagsvalet var tonläget högt, inte minst från landsbygdsministerns eget parti, Kristdemokraterna. Efter valet har det däremot varit oroande tyst.

En uppdaterad livsmedelsstrategi är en förutsättning för att öka Sveriges självförsörjningsgrad. Låt därför 2023 bli året då Sverige får Livsmedelsstrategin 2.0.  

Sara Adlers
red@landlantbruk.se