Ny teknik ändrar synen på byggande i trä

Tillsammans med en effektiv produktionsprocess ger den förnyelsebara råvara som vi skogsägare tar fram ett helt annat klimatavtryck än våra konkurrenters, skriver Paul Christensson.

Det är intressant att ta del av den nya teknik som håller på att ändra synen på byggande i trä, skriver Paul Christensson. FOTO: PRIVAT/STORA ENSO

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Jag har den senaste tiden varit på Södra skogsägarnas nya fabrik för korslaminerat virke i Värö. Det är intressant att ta del av den nya teknik som håller på att ändra synen på byggande i trä, för jag tror faktiskt att det är det som håller på att hända. För oss skogsägare är det oerhört betydelsefullt att de satsningar som nu Södra, Setra med flera gör på denna byggnadsteknik blir lyckosam. 

Produktionen av korslaminerat trä är en fascinerande process som kräver hög teknisk nivå, där massor av parametrar ska fungera tillsammans. Först ska det vara en bra lokal med rätt klimat, där det inte ska vara varken för torrt eller för fuktigt. Sedan ska det vara en råvara som har rätt dimension och fukthalt. När detta material sedan går in i processen går det med en rasande fart att fingerskarva ihop bitarna till en egentligen oändligt lång bräda som därefter kapas i full hastighet till just de längder som behövs. När detta är gjort hyvlas och varvas brädorna till ett nytt block med ett lager åt ena hållet och nästa lager åt andra hållet, tills man fått det antal lager som just den panelen ska ha. Hur många lager man limmar ihop beror på vad panelen ska användas till, men normalt är det 3-7 lager. När detta görs läggs det samtidigt på ett lim och sedan pressas blocket ihop för att därefter härda. Sedan rullar panelen in i en gigantisk maskin som slipar, sågar och fräser ur fönster, dörrar och annat som ska bort på de färdiga panelerna.

När allt är klart handlar det om att lasta i rätt ordning så att när lastbilarna kommer till byggarbetsplatsen är det bara att lyfta bitarna på plats likt ett stort lego och foga samman dem med skruv och beslag. 

Med denna byggteknik kan vi nu ta upp konkurrensen på allvar med stål och betong för de höga husen. Dels vad det gäller produktivitet, dels vad det gäller klimatavtryck. Den förnyelsebara råvara som vi skogsägare tar fram tillsammans med en effektiv produktionsprocess ger ett helt annat klimatavtryck än våra konkurrenters. 
Sannolikt kommer det i en framtid att vara möjligt att i de korslaminerade panelerna använda andra trädslag än gran, vilket används idag. Förhoppningsvis kommer vi också att kunna ”gömma” in sämre kvalitéer i mellanlagren på ett sätt som inte är möjligt ännu.  
Möjligheten att bygga vackra varierande hus i trä verkar nästan oändlig med denna teknik. Det är bra för oss skogsägare.

Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägare

LÄS MER: Paul Christensson: ”Samtal om skogen sker bäst i skogen”