Den stora satsningen på en landsomfattande systematisk nyckelbiotopsinventering stoppades två veckor innan jul, efter att M+KD-budgeten klubbades. Där fanns inga anslag till inventeringen med. Men det innebär inte att Skogsstyrelsen helt slutar inventera nyckelbiotoper. Den nya metoden som utvecklats för nordvästra Sverige kommer att användas även i fortsättningen. I höst har den nya metoden av testats skarpt och Land Skogsbruk följde med på en inventering.
Magnus Kristoffersson på Skogsstyrelsen i Östersund genomför en nyckelbiotopsinventering. FOTO: GUNNAR ANDERSSON
I maj 2018 gav den då sittande regeringen i uppdrag åt Skogsstyrelsen att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper. I uppdraget ingick att applicera en utvecklad och förbättrad metodik för att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Den nationella inventeringen är nu stoppad, men metoden man tagit fram kommer Skogsstyrelsen att använda i de fall man gör en inventering.
I sista stund innan årets säsong för fältinventering av nyckelbiotoper är över ger sig Land Skogsbruk ut tillsammans med Skogsstyrelsens inventerare Magnus Kristoffersson för att inventera ett skogsområde i Åre kommun, ungefär mitt mellan Åre och Östersund. Det är sista veckan i november, frosttäcket är tjockt, och det ska visa sig att bara några dagar senare faller snön tungt över området.
– Här i nordvästra Sverige har vi en väldigt kort fältsäsong som i princip sträcker sig från juni till november så då är vi ute i princip hela tiden, säger Magnus Kristoffersson som är skogskonsulent i distrikt Norra Jämtland.
Magnus Kristoffersson börjar inventeringsarbetet på kontoret genom att studera digitala kartor. FOTO: GUNNAR ANDERSSON
Testat nya metoden
Ungefär en fjärdedel av den produktiva skogsmarken i landet finns inom nordvästra Sverige och här finns också finns stora skogsområden med höga naturvärden. Det är en anledning till att Skogsstyrelsen tagit fram en utvecklad metod specifikt för denna del av Sverige. Med den utvecklade metoden hoppas Skogsstyrelsen ta steg mot ökad förutsägbarhet, transparens och objektivitet när nyckelbiotoper inventeras.
– Nu har vi kört skapt med den utvecklade metoden under hela hösten och den ska utvärderas under vintern för att se om det behövs några justeringar, säger Magnus Kristoffersson.
Vedskivlav är en signalart på en stående död silvertall. FOTO: GUNNAR ANDERSSON
Fakta: Den nya utvecklade inventeringsmetoden
Den nya inventeringsmetoden för nordvästra Sverige fokuserar på de tre ledorden objektivitet, transparens och förutsägbarhet. För att få en mer objektiv metod bygger inventeringen på provytor som inventeras på naturvärden, och för att öka transparensen är varje provyta koordinatsatt vilket innebär att de kan återbesökas och utvärderas. Ett skogsområde som bedöms som nyckelbiotop måste uppnå vissa riktvärden i kategorin baskriterier, vilket ger en större förutsägbarhet.
Nyckelbiotopsinventeringen inleds med ett förarbete på kontoret där områden som har potential att hålla höga naturvärden identifieras. I det arbetet används diverse underlag som till exempel flygfoton, historiska kartor, k-skog, trädhöjd och volym samt jordartskartor. När ett område med potentiellt höga naturvärden identifierats läggs det ut provytor enligt ett rutnät i webbkartan. Därefter inleds kommunikationen med markägarna som i ett brev informeras om att det ska inventeras och en personlig kontakt som är ansvarig för inventeringen.
Fältarbetet börjar med att inventeringsobjektet ses över till fots, där noteringar görs om bland annat skogens historik, trädskikt, åldrar, naturvärdeselement och arter. Inventeraren bedömer om objektets naturvärden är av homogen eller heterogen karaktär. I nordvästra Sverige räknas ett antal naturvärdeskriterier på provytorna som lagts ut på kartan. Hur många provytorna är beror på objektets storlek och heterogenitet. Varje provyta koordinatsätts. I nordvästra Sverige tar inventeraren stöd av checklistor där provytorna summeras och vägleder inventeraren i bedömningen av naturvärdena. Checklistorna innehåller parametrar som är viktiga i bedömning av ett skogsområdes naturvärden och finns det tillräckligt många av dessa parametrar kan skogen hålla nyckelbiotopsklass.
Tillbaka på kontoret skrivs en text som beskriver objektets naturvärden med den samlade bedömningen och avgränsningen. Helhetsbedömningen utgår ifrån skogens historik, element, fysisk miljö och förekomst av signalarter och rödlistade arter. Nu kontaktas också markägaren igen som då får veta om man har hittat eller inte hittat höga naturvärden, och i samma kontakt uttalas också en önskan om delaktighet där markägaren får komma med synpunkter. Till sist meddelas också markägaren det publicerade resultatet av inventeringen.
Kommunikation viktigt
Skogsstyrelsen menar att nyckelbiotopsinventeringen är ett kunskapsunderlag och verktyg för att peka ut miljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden. Men många är kritiska till nyckelbiotopsinventering och menar att det kan drabba enskilda skogsägare alltför hårt ekonomiskt. Den ekonomiska smällen beror på att FSC-certifierade skogsägare enligt certifieringsreglerna inte får avverka nyckelbiotoper och att FSC-certifierade uppköpare inte får köpa virke från en nyckelbiotop.
– Därför är det viktigt att vi kommunicerar med skogsägaren redan från starten. Så fort vi har identifierat ett område som vi vill fältinventera skickar vi ett brev med information och uppgifter till en personlig kontakt som har ansvar för inventeringen på just deras mark, förklarar Magnus Kristoffersson.
Registreringen kan göra direkt i telefonen. FOTO: GUNNAR ANDERSSON
Lottat inventeringsobjekt
Höstens fältinventeringar har utgått från ytor på fem gånger fem kilometer som har lottats fram för att man på ett vetenskapligt sätt ska kunna utvärdera metoden.
– Här är flygfoton, så kallade ortofoton, ett viktigt underlag där vi kan jämföra gamla och nya. Då kan man se var det finns kontinuitetsskogar där det finns stor chans att hitta nyckelbiotoper, berättar Magnus Kristoffersson.
Ett inventeringsobjekt ska vara maximalt 100 hektar. På det identifierade inventeringsobjektet lägger Magnus ut ett antal provytor, med radien 25 meter, efter ett rutmönster. Hamnar någon provyta på ett uppenbart olämpligt ställe flyttas den till den till närmast lämpliga position.
En avståndsmätare placeras i mitten av provytan. FOTO: GUNNAR ANDERSSON
Fakta: Det här behöver du veta om nyckelbiotoper
– Det finns cirka 470 000 hektar registrerade nyckelbiotoper på produktiv skogsmark, vilket motsvarar cirka två procent av all produktiv skogsmark i Sverige.
– Andelen av den produktiva skogsmarken som har registrerats som nyckelbiotop är dubbelt så hög inom nordvästra Sverige (3,5 procent) jämför med utanför (1,6 procent).
– Drygt 30 procent av nyckelbiotoperna har fått formellt skydd (biotopskydd, naturvårdsavtal, naturreservat). Det innebär att markägaren fått ersättning av staten.
– I dagsläget finns cirka 61 000 registrerade nyckelbiotoper på privatskogsbrukets marker.
– En nyckelbiotop kan vara stor eller liten, det finns ingen arealbegränsning. Medianstorleken för registrerade nyckelbiotoper är 1,2 hektar. Medelarealen är 2,9 hektar.
– Markägare med stor andel nyckelbiotoper har över fem procent och över tre hektar nyckelbiotoper inom sin brukningsenhet.
– Det finns cirka 3 000 nyckelbiotopsrika brukningsenheter på privatskogsbrukets marker.
– Alla nyckelbiotoper ska inte lämnas orörda. I en del typer av skog gynnas naturvärdena av naturvårdande skötsel. Men alla åtgärder i en nyckelbiotop måste anmälas för samråd till Skogsstyrelsen i förväg.
Källa: Skogseko
Provytor
Skogsområdet som vi följer Magnus Kristoffersson till ägs av Persson Invest Skog. Området är avlångt och ligger på en ås som sluttar ner mot en smal myr som följer åsen. Under 4 - 5 timmar mitt på dagen lyser en svag sol och det är några minusgrader.
– Det här området är tidigare klassat som nyckelbiotop, men nu ska vi inventera igen genom att inventera en provyta. Vi förväntar oss att det kan finnas skillnader i bedömning jämfört med tidigare, berättar han.
Magnus placerar en avståndsmätare för provytan enligt GPS-kordinaterna i webbkartan. Provytan har en radie på 25 meter. Han går systematiskt igenom provytan och räknar naturvärdesträd, liggande död ved, stående död ved. Det första intrycket av provytan är att det finns en del naturvärden som exempelvis lågor och gamla granar med lågt hängande grenar och grov barkstruktur.
Magnus väljer att kontrollera åldern på en gran genom att borra i stammen.
– Det här trädet visade sig vara 209 år när man räknar årsringarna, berättar han.
Naturvärdesträd är träd som har biologiska värden med koppling till trädets egenskaper, för tall och gran är kriterierna likartade. Trädets karaktär, till exempel lågt hängande grenar och grov barkstruktur, är det mest betydelsefulla, men även diameter och ålder kan påvisa ett naturvärdesträd. För tall och gran i nordvästra Sverige gäller 200 år eller 50 cm i brösthöjd.
Genom att borra i ett träd kan man fastställa trädets ålder.
Fakta: Checklistan
Som stöd i inventeringen används checklistor som har fyra viktiga baskriterier när det gäller bedömning av naturvärden i barrskog. Är tillräckligt många kriterier uppfyllda är skogen sannolikt en nyckelbiotop.
1. Det första baskriteriet är trädskiktet som synliggörs med naturvärdesträd. De sätter ofta sin prägel på beståndet och är ofta den mest utslagsgivande parametern vid en naturvärdesbedömning.
2. När det gäller död ved så är kvaliteten av den döda veden av stor betydelse. Detta fångas upp genom att förekomst av silverlågor/torrakor av främst tallar samt lågor från rötbrutna träd, främst granar.
3. Med kontinuitet avses graden av obrutenhet. Att vissa processer, strukturer eller element har funnits under lång tid. Det ökar sannolikheten att arter som är anpassade till den aktuella biotopen kan leva kvar. Ett område kan ha trädkontinuitet och lågakontinuitet.
4. Det fjärde baskriteriet handlar om förekomsten av signal- och rödlistade arter som ofta är ett kvitto på att området håller höga naturvärden.
Förutom baskriterierna finns ett antal stödkriterier som hjälp för inventeraren. Är tillräckligt många av stödkriterierna uppfyllda kan skogsområdet vara en nyckelbiotop, även om nivån i baskriterier inte uppfylls.
Lågor utgör viktiga substrat för vedlevande svampar och insekter. FOTO: GUNNAR ANDERSSON
Kontinuitet viktigt
Magnus räknar också antalet lågor, alltså nedfallna träd, och vilka åldrar det är på dem.
– I sådana substrat växer det arter som bara kan växa där. Svampar och lavar som växer där kan inte flyttas och de har väldigt liten spridning, förklarar han.
Vid genomgången beräknas också träd- och lågakontinuitet. Åldersbestämningen av träden visar att de vuxit långsamt vilket indikerar att de vuxit upp i skuggan av andra träd. Om det hade stått fritt skulle det vuxit snabbare.
– Kontinuitetsskog är viktigt för naturvärdet. Här finns det mycket träd som är över 200 år, men när det gäller lågorna är det relativt sena, konstaterar han.
Värdefulla arter
Magnus tittar också efter signal- och rödlistade arter. Han hittar och registrerar ett antal, bland annat hänglaven garnlav och vedskivlav på en stående död silvertall.
– Signalarterna visar att det finns potential för att hitta höga naturvärden i området, men det krävs ett visst antal rödlistade arter för gran respektive tall för att det ska vägas in som ett kriterium i inventeringen, berättar Magnus.
Under inventeringen registrerar Magnus alla iakttagelser digitalt direkt i sin smartphone. Han beskriver området som ett ganska typiskt område för den här trakten. Här ser man tydliga tecken från skogsbruk, även om det aldrig är slutavverkat. Samtidigt är naturvärdena både tydliga och påtagliga.
– Jag skulle säga att det är ett område med mycket naturvärden, men det är inte tillräckligt mycket för att klassas som en nyckelbiotop, konstaterar Magnus Kristoffersson.
