Oavsett slamstopp eller inte, behövs andra metoder för att ta hand om dagens slam och en utveckling av avloppssystemen. Det skriver hållbarhetsexpert Jan Eksvärd, LRF, i ett svar till ett tidigare debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Lars Hylander undrar i ett debattinlägg i Land Lantbruk hur LRF ser på slamfrågan och den utredning som regeringen tillsatt.
I Sverige råder slamstopp på mjölkgårdar och på marker där livsmedel odlas. Ett utvidgat slamstopp kan verkställas genom krav på lägre halter av metaller och andra ämnen för slam som kan spridas på åkermark. Naturvårdsverket lämnade ett sådant förslag 2013. Idag är det få slampartier som klarar dessa krav, vilket skulle innebära nära slamstopp 2030.
För att detta ska fungera trovärdigt, krävs full spårbarhet på allt slam som används på åkermark. Ett sådant system finns inom Revaq. Detta bör utredningen beakta. Den artikel som Lars Hylander hänvisar till i sin debattartikel avser just detta.
Slam kommer att produceras även i framtiden och många kommuner har varken åker eller annan användning av slammet. Oavsett slamstopp eller inte, behövs både andra metoder för att ta hand om dagens slam och en utveckling av avloppssystemen.
De lagar som krävs bör inte konservera dagens avloppssystem, utan skapa drivkrafter för anläggningar som långsiktigt kan leverera allt mer och allt renare växtnäring till jordbruket. Metoder som utvinner kväve, kalium och svavel ur avloppsvatten är nödvändiga parallellt med förbränning av slam och utvinning av fosfor ur askan. Då kan vi på allvar minska det linjära flödet av fosfor och kalium från gruvor och kväve som tillverkas av fossil gas.
Sorterande lösningar, både stora och små, ger ren växtnäring och är dessutom klimatsmarta. De bör utvecklas för att bli självklara val också ekonomiskt och praktiskt. Här delar jag Lars Hylanders uppfattning.
När det gäller dioxiner och PCB saknas rapporter som visar att slamstopp på åkermark skulle förändra intaget via maten. Även om ämnen kan avdunsta från slammet, tycks detta vara en marginell del av den mängd i luften, som förr eller senare landar på mark och lantbrukets grödor.
Tyvärr påverkar inte slamstopp halten av ämnen i slammet. Det gör däremot aktiva uppströms åtgärder. (Läs mer.)
Livsmedelsverket mäter regelbundet halter i animalier och bröstmjölk. Värdena för dioxiner och dioxinlik PCB ligger på cirka en femtedel av gränsvärdet för kött och cirka en tiondel för mjölk. Halten i bröstmjölk har reducerats med ungefär två tredjedelar mellan 1996 och 2016.
Slampartier med högre halter av dessa ämnen bör varken spridas på åker eller någon annanstans.
Jan Eksvärd,
Senior expert på hållbar utveckling, LRF
