Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 19 september

”Slamstopp och sorterande avloppssystem för säkerhets skull”

"Vi bönder måste genom LRF ta Livsmedelsverkets utlåtande på allvar där de slår fast att intaget av miljögifterna dioxiner och PCB hos barn utgör en 'betydande risk'", skriver Lars Hylander i ett debattinlägg.

 De flesta potentiellt farliga ämnen analyseras inte på grund av kostnaderna, men kunskapen om dioxiner och PCB har ökat markant, skriver debattören.
De flesta potentiellt farliga ämnen analyseras inte på grund av kostnaderna, men kunskapen om dioxiner och PCB har ökat markant, skriver debattören. FOTO: Janne Andersson

Med förvåning läste jag Jan Eksvärds ifrågasättande av ett slamstopp i Land Lantbruk. Det förvånar mig eftersom jordbruket måste gå i bräschen för ett slamstopp för att kunna leva upp till sin vision om säkra livsmedel från svenskt jordbruk.

Att i detta läge motarbeta regeringens förslag, samt även gå emot LRFs policy från 2017, är både beklagligt och förvånansvärt. LRF får inte backa för slamberget som Svenskt Vatten vill prångla ut på svensk åkermark när den nuvarande användningen för att täcka deponier är mättad.

Det existerande, ekonomiska systemet klarar inte att sammanväga exploatering av begränsade lagerresurser, till exempel olja och fosforgödsel, som motvikt till långsiktigt jordbruk och fiske. De senare kan ske i all evighet om man inte förgiftar jord och vatten. För att även i framtiden erhålla konsumenternas förtroende för svenska livsmedel så måste LRF ta initiativ till säkra kretslopp av humangödsel.

Även om halter av giftiga metaller i slam har sjunkit senaste decenniet som en effekt av tidigare slamstopp så är minskningstakten alltför långsam samtidigt som kunskapen om giftiga, organiska ämnen och dess problematik ökat. De flesta potentiellt farliga ämnen analyseras inte på grund av kostnaderna, men kunskapen om dioxiner och PCB har ökat markant.

Det finns skrämmande likheter mellan dioxiner/PCB och kvicksilver. Båda är giftiga vid mycket låga halter, är stabila, bioackumuleras och ökningarna i miljön är antropogent förorsakade. Vad gäller kvicksilver så bedrev industrin inklusive skogsindustrin under flera decennier intensiv lobbyverksamhet i strid mot vetenskap. Detta bidrar till att barn och kvinnor än idag inte bör äta svensk fisk som gädda och abborre.

Livsmedelsverket påpekar nu även risken med dioxiner och PCB i fisk liksom i livsmedel som mjölk och kött. Dioxiner och PCB i kött kan delvis bero på konsumenternas intag av importerat kött medan mjölken är huvudsakligen svensk.

Notera att LRF kan få tilltro om man erkänner fakta och kraftfullt vidtar åtgärder för att minska halterna dioxiner och PCB i svensk mjölk och kött, men kommer att förlora konsumenternas tillit om man som branschföreträdare tvingas gå i försvarsställning efter att någon annan påtalat fakta.

Även om Livsmedelsverket inte anger avloppsslam som viktigaste källa så vet man att slammet är mottagare av en stor del av antropogena restprodukter, däribland dioxiner och PCB. Dioxiner bildas vid förbränning av klorhaltigt avfall som slam och hushållssopor och PCB tillverkades tonvis till el- och byggnadsindustrin fram till 1970-talet.

Liksom läget tidigare för kvicksilver, så är länken mellan källor och upptag hos människor inte helt klarlagda, men det är tydligt att spridning av förorenat slam liksom felaktigt utförd förbränning ökar mänsklig exponering.

Sorterande tekniker finns redan på marknaden för omvandling av våra ”behov” till säker humangödsel, som bidrar till ett hållbart jordbruk i ett tusenårigt perspektiv. Vi bönder måste genom LRF ta Livsmedelsverkets utlåtande på allvar där de slår fast att intaget av miljögifterna dioxiner och PCB hos barn utgör en ”betydande risk”.

Första stegen är slamstopp tills riskerna med slam minimerats samt att efterfråga säker humangödsel så att bostadssektorn vill satsa på sorterande toalettsystem.

Lars Hylander,

Bonde och docent i miljöanalys

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen