Regeringen vill stärka skyddet mot växtskadegörare
Hotet från allvarliga växtskadegörare har ökat på senare år. Nu ska regeringen arbeta för att motverka trenden.
Ökad global handel, ett varmare klimat och mer resande har gjort Sverige och andra europeiska länder mer utsatta för nya växtskadegörare. Det ökar också behovet av att kunna diagnosticera dem.
EU höjer kraven
Därför ska regeringen utreda hur Sverige kan göra detta på bästa sätt. Utredningen grundar sig i en ny EU-lagstiftning som kräver att medlemsländerna blir bättre på att upptäcka skadegörare i ett tidigt skede.
– Skydd mot nya allvarliga växtskadegörare är viktigt för ett hållbart jord- och skogsbruk och för att skydda den biologiska mångfalden. Det är även en förutsättning för att möjliggöra handel med växtprodukter. Fungerande diagnoser är en viktig länk i kedjan, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson i ett pressmeddelande.
Kan bli kostnadseffektivare
I dagsläget diagnosticeras prover genom att Jordbruksverket skickar dem till externa, främst utländska, laboratorier. Det skiljer sig från sjukdomsdiagnostik på djur- och livsmedelssidan där Sverige sedan länge haft nationella laboratorier.
Målet med utredningen är att ta reda på hur landet kan uppfylla EUs krav om växtskydd på ett mer kostnadseffektivt och praktiskt sätt. Uppdraget ska starta den 15 februari och slutredovisning är beräknad till den 15 november 2020. Det kommer att ledas av Helena Johansson, disputerad nationalekonom och tidigare föreståndare på AgriFood.