Drivkraften att växa med djur och anställda

Våren är kommen till Avesta i södra Dalarna och Johan Magnusson har precis börjat harva de åkrar som ska sås och myllat gödning i höstvetet. Sedan barnsben har han hjälpt till på gården vid Dalälven och att han skulle bli bonde var självklart. I gymnasiet skaffade han egen firma för att röja snö och köra i skogen, som 21-åring köpte han en gödseltunna och började köra entreprenad och två år senare började han arrendera mark en halvmil från hemgården. 

– Jag gillar att det är lite spännande. Vädret kan jag inte styra men jag kan göra vad jag kan ändå. Det är kul när man kan följa djuren från att de är kalvar fram till slakt och se resultatet av att de har vuxit ordentligt och haft det bra. Detsamma gäller spannmål som växer. Mat kommer man alltid behöva och jag tror verkligen att det här är en framtidsbransch, säger han. 

Gården är ekologisk och Krav-märkt sedan tjugo år tillbaka. Här bedrivs dikouppfödning och spannmålsodling, och entreprenad i olika former som utgör runt en fjärdedel. 2022 tog Johan Magnusson över företaget och blev i och med det den sjätte generationen på gården. Storebror Erik Magnusson är anställd på gården med huvudansvar för tekniken och maskinerna, sambon Thea Djupsjö likaså, men med fokus på djuren.

– Jag har det bra med dem. Verksamheten kan växa tack vare dem, och planen är att lägga om driften till aktiebolag under det här året, säger han.

Viktigt med uppskattning

Parollen ”ensam är stark” går inte hem hos BJs Jord och Skog. Här sätts, förutom djuren, också människan i centrum och alla involveras i driften av företaget.

– Det är viktigt för mig att säga ”vi” inte ”jag”, för jag hade inte lyckats själv. Alla ska vara involverade i alla beslut och vi diskuterar investeringar och planerar framtiden ihop, jag tror att det inspirerar de andra också. Vi försöker få till så att alla kan vara med när veterinären kommer och till exempel pratar kalvhälsa eller att alla får åka till Brunnby lantbrukardagar för att vi ska lära oss och hela tiden utvecklas, säger Johan Magnusson.

Att ta emot praktikanter är en självklarhet för Johan Magnusson och även de får vara med och diskutera vad som ska göras på gården – och hur.

– Då får man in folk med nytt tänkande och nya idéer som kan ifrågasätta varför vi gör som vi gör – det blir lätt instängt annars. Det är lika mycket att de lär oss som vi lär dem, säger han. 

Det är viktigt att ta hand om personalen och att visa uppskattning. När vintern var slut bjöd Johan Magnusson in till ”after snö” för att markera slutet på snöröjningssäsongen. 

– Vi käkade lite och körde gokart. Det gäller att visa att man uppskattar de som jobbar, även de som kommer in och hjälper till i bland. Det behöver inte kosta så mycket men det gör det mycket lättare sedan att ringa och fråga om hjälp. När vi är klara med vårbruket brukar det bli en härlig lunch, kanske med smörgåstårta, och sedan tar vi ”after skörd”, för att visa att man har kommit i mål. Det lilla extra som sticker ut gör mycket, säger han.

Vill utöka

På morgonen fikar alla tillsammans för att lägga upp planen för dagen. På dagens att-göra-lista står att släppa ut några av gårdens djur på bete. Kvigorna går ute så länge som möjligt, gärna fram till november.

– Målet är att öka betesdjuren. Det finns ett stort intresse från folk att ha fler djur ute på bete i markerna och det finns hur mycket betesmarker som helst. Man gillar att se djur som betar. När jag växte upp fanns sex gårdar med djur här i närheten – nu är det bara vi kvar, säger Johan Magnusson.

Alla djur, cirka 180 djur, föds upp och behålls på gården fram till slakt och levereras till Lövsta kött i Uppsala – ett mindre slakteri som värnar om det lokala. En del köttlådor säljs även direkt till konsument.

Den äldsta ladugården på gården är jämngammal med Johan Magnusson själv, byggd 1994, och byggdes med virke från egna skogen. Förra året stod den senaste ladugården färdig, delvis byggd i korslimmat trä, och man kunde utöka kapaciteten från 70 till 105 dikor. Planen framåt är att bygga ett till stall med plats för cirka 160 dikor innan han fyller 40 år.

– Tanken är att utöka med tio kor varje år tills vi når full beläggning. Jag ser inga begränsningar när det gäller dikor, det finns stora möjligheter till att expandera. Just nu är marknaden jätteintressant, köttpriserna pekar rakt upp. Men det är lite oroväckande att det ska hända samma sak som med mjölken där priserna föll. Hellre en långsam och stabil prisökning, säger han.

Tittar på eldrift

Annars är det prisökningarna på insatsvaror som oroar en del, även om både gödning och plast är hemtaget sedan länge. Ett annat orosmoment är att politiken är så osäker.

– Jag tycker att man får dubbla signaler från politiken, man vill satsa på svenskt livsmedel men samtidigt sluter man Mercosuravtalet med en helt annan marknad med helt andra förutsättningar. Lantbruket är så pressat och investeringarna så långsiktiga att det gäller att veta att man kan ha bra lönsamhet framöver, säger Johan Magnusson.

De ökande energipriserna har lett till tankar på att försöka elektrifiera delar av maskinparken.

– Maskinerna på fälten går inte att köra med el än, där får man avvakta och följa utvecklingen. Men jag har ansökt om stöd för att investera i eldrift för inomgårdsfordon som utfodring och skrapning. Då skulle elen från solcellerna på taket komma till användning i batterier till maskinernas laddstationer, säger han.

Den stora drivkraften framåt är att utöka verksamheten och få mer lönsamhet i företaget och att göra företaget robust inför framtidens krav.

– Det är roligt att växa. När jag får frågor om att ta nya arrenden och jag känner att jag orkar så är det bara att köra. Ju mer man växer desto större grupp kan vi bli och ju fler kollegor man är desto roligare är det. Sedan vill man ju bygga vidare för nästa generation så att de ska kunna ta vid, säger Johan Magnusson.