Så mycket skog får du för tre miljoner
Det är många som vill köpa skog, men priserna skiljer sig kraftigt i landet. För tre miljoner kronor får man sex gånger så mycket skog i norr som i söder. Det visar statistik från LRF Konsult.
Det är många som vill köpa skog, men priserna skiljer sig kraftigt i landet. För tre miljoner kronor får man sex gånger så mycket skog i norr som i söder. Det visar statistik från LRF Konsult.
Sedan 1995 har LRF Konsult presenterat statistik för priser på skogsmark i Sverige. Av statistiken framgår att hur mycket skogsmark man får för pengarna skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika delar av landet.
Det finns naturligtvis många olika anledningar att det finns en stor skillnad mellan norr och söder. David Boström är auktoriserad värderare av skogsfastigheter på LRF Konsult. Han lyfter fram boniteten, jaktvärdet, virkesförrådet, virkespriser, kapitaltätheten och avstånden som några av de viktigaste förklaringarna.
Biologiskt sätt är markens produktionsförmåga, alltså boniteten, betydligt högre i södra Sverige.
– Medeltillväxten är två – tre gånger så hög i söder som i norr och tillväxten genererar ju skogens löpande avkastning samt skapar värdetillväxt. Man kan jämföra med en åker som ger 15 ton i skörd per år eller 6 ton. Vilken mark är värdefullare?, säger David Boström.
När det gäller fastighetspriset som kronor per hektar är virkesförrådet starkt värdebärande. I norra Sverige är virkesförrådet lägre per arealenhet. Virkespriserna har också betydelse för värdet på skogsfastigheter.
– Priserna på råvaran har ökat markant i södra Sverige under den senaste femårsperioden medan virkespriserna i norra Sverige har halkat efter i utveckling, konstaterar David Boström.
Norra Sveriges långa avstånd har också inverkan. Ju längre transporterna är för att få råvaran till industri desto mer påverkas nettot negativt. Jaktvärdet är en annan faktor som påverkar värdet. Intäkterna för jaktarrenden är betydligt högre för markägare i södra Sverige jämfört med i norra Sverige.
Kapitaltätheten, alltså mängden kapital som finns ett geografiskt område, är ytterligare en orsak till att skogsfastighetspriserna är högre i söder jämfört med i norr.
– Det blir helt enkelt en klassisk utbud-och-efterfrågan situation. När det finns fler köpare med kapital konkurrerar de om de fastigheter som bjuds till försäljning, säger David Boström.
Till alla dessa faktorer kan också läggas att det finns en viss osäkerhet kring skogsägandet i delar av norra Sverige.
– Det finns en osäkerhet vad gäller rådigheten över skogen. Myndigheters och naturvårdens anspråk skapar osäkerhet, speciellt när det är oklarheter om ersättningar vid intrång, vilket säkert är negativt för värdet på skogsfastigheter, förklarar David Boström.
Men även om det är billigare att köpa skogsfastigheter i Norrland är det är inte lika billigt att köpa skog i hela Norrland. Jämfört med norra Norrlands inland får man vid norra Norrlands kustland bara 98 hektar skog med 10 000 m3sk virke för sina tre miljoner kronor.
Den skillnaden beror, enligt David Boström, på att priserna på rundvirke vid försäljning historiskt sett varit bättre efter norrlandskusten.
– Detta har till stor del berott på en konkurrenssituation med flera virkesköpande aktörer. Det finns bland annat ett flertal privata sågverk som köper virke, säger han.
Efter norrlandskusten finns det också stor del fura av god kvalitet och traditionellt har furan betalats bättre som timmer, vilket ger bättre betalningsförmåga på fastighetsnivå.
– Under nuvarande konjunktur har dock prisskillnaderna minskat även i norr mellan fura och gran, säger David Boström.
Jämfört med Norrlands inland spelar dessutom kapitaltätheten roll för värdet av skogsfastigheter.
Men var ska man då köpa skog för sina tre miljoner kronor?
– Det är såklart jättesvårt att säga något om, men ett område i Norrland som har goda förutsättningar för lönsamt skogsbruk är Västernorrland. Där växer det ganska bra efter älvdalarna och skogsindustrin är stark med god bra avsättning för både timmer och massaved. Sannolikt kan detta vara ett område med potential till framtida prisuppgångar, spår David Boström.