Så ska lammnäringen lyfta
Efterfrågan på svenskt lammkött ökar, produktionen likaså. Men generellt är näringen pressad av låg lönsamhet och möts av krav på jämnare produktion under året.
En rad undersökningar både före och inte minst efter den extrema sommaren 2018 visar att konsumenterna har stort förtroende för svenskproducerade livsmedel. Lammkött är inget undantag.
Kurvorna pekar uppåt
Under 2017 noterades den högsta lammproduktionen sedan 1985. Totalt slaktades 261 600 får och lamm, vilket innebar 5 300 ton kött. Kurvan fortsatte att stiga i fjol då motsvarande tal var 280 200 och 5 600, enligt uppgifter från LRF.
Det långsiktiga målet för svensk lammproduktion är att den ska öka med 60 procent till 2030, detta genom investeringar och ökad produktivitet. Till 2021 ska svenskt lamm ha utvecklats till ett kvalitetskoncept. Hållbarhet står i centrum för branschens arbete tillsammans med livsmedelskedjans aktörer.
Samtidigt finns det hinder på vägen. Inför andra etappen av handlingsplanerna för de olika köttslagen lyfts smaken och kvaliteten fram som grundläggande styrkor för svenskt lammkött, men områdena där det krävs förbättringar är desto fler.
Hit hör behovet av jämnare produktion, bättre storlekssortering, högre fetthalt och tydligare budskap om svenska mervärden. Till det kommer svårigheten att bedriva kampanjer till följd av för låga volymer samt stora olikheter i köttdetaljerna som resultat av att producenterna har många olika raser.
Får på hobbynivå
Sammantaget finns det omkring 9 000 personer i Sverige som äger får. Men spektrat är brett, från 2 får upp till 2 000. Bland ägarna är det åtskilliga som har fårhållning mer som hobby än som levebröd.
– Jag ser det här som en oerhörd potential. Om var och en av de här mindre fårägarna lade på fem tackor skulle vi få en otrolig hävstångseffekt, säger Elof Nilsson, vice ordförande i Svenska Fåravelsförbundet, tillika lamm- och nötköttsproducent på norra Gotland.
Strategi gör nytta
Han konstaterar att det på gårdsnivå kan vara svårt att se den direkta betydelsen av branschens handlingsplaner för det svenska köttet. Samtidigt, påpekar han, innebär det strategiska arbetet med att stärka marknadspositionen på sikt nytta för de enskilda producenterna.
Fåravelsförbundet efterlyser en dynamisk rovdjurspolitik med bättre kontroll. Elof Nilsson pekar också på behovet av sänkta transportkostnader till slakterierna för att stärka ekonomin och tillväxten i näringen.
– Vi bygger för lite och kan generellt ta ut för lite i lön. Det här måste vi jobba med. Kan vi skapa bättre lönsamhet blir det mer attraktivt att vara lammföretagare.