Samhället behöver engagera sig i lantbrukets sårbarhet

Det är lördagskväll på Varaslätten, regnet fullkomligen öser ner och har gjort sedan några timmar. Torrsprickorna i markerna efter försommartorkan har ersatts med något som är jämförbart med en swimmingpool. Den otröskade havren som står ute i fält börjar se ganska ledsen ut. 

Sommaren 2023 har onekligen varit märklig. Redan tidigt på säsongen larmade metrologerna om ett nytt 2018. Efter den nästintill obefintliga förstaskörden i juni till följd av torkan, började slaktköerna redan bli långa. När regnen knackade på efter midsommar var jag nog inte den enda som drog en lättnadens suck. Efter det har det varit blött. Många fält runt om i vårt avlånga land står nu under vatten och varken tröskor eller andra jordbearbetsningsredskap kan ta sig ut. 

De klimatförändringar som vi står inför med högre temperaturer och ökad mängd nederbörd under säsong är något som får en stark effekt på vårt lantbruk. Det får mig att fundera på hur beredskapen för detta faktiskt ser ut? Hur säkrar vi foderbehovet för våra djur ett torrt år? Och hur kan vi rädda upp åkermark som blir totalt översvämmad efter en lång regnperiod? Redan nu är det hög tid att se till vilka förändringar som vi behöver för att möta de nya odlingsförutsättningarna. Sådana förändringar kan förslagsvis vara att se efter fler torktåliga vallsorter, se över gammal täckdikning, investera i ökad lagringskapacitet och odla både höst- och vårgrödor för att sprida ut riskerna.

Listan på beredskapsutvecklingen kan göras lång och är såklart en kostnadsfråga. Att ha kapital i form av lagrade grödor ståendes på gården är inte lönsamt kortsiktigt, men kan lika väl vara räddningen ett år när skörden blir knapp. Samhällets olika instanser måste engagera sig i frågan och ge konkreta direktiv och förutsättningar för lantbrukarna att lyckas med den omställningen som krävs för att säkra vår livsmedelsproduktion. Sveriges beredskap är upp på tapeten på den högsta nivån. Det är nu vi har möjlighet att påverka, det gäller att smida medan järnet är varmt.

Vädret är nyckfullt och svårt att förutsäga, till viss del kan jag tycka att det är charmen med lantbruket. Att se hur lantbruksföretagen löser de utmaningar de har framför sig år efter år är inspirerande och utvecklande. Vi kommer aldrig kunna påverka vädret men vi kan påverka hur väl förberedda vi är inför det. De förberedelserna är det hög tid att vi börjar planera för nu.    
Emma Sjölander, agrotekniker