Sju av tio är nöjda med avtalet
Ett intrång i skogsfastigheten upplevs av många som en svår omställning. Men de flesta skogsägare blir, trots besväret, hyfsat nöjda med både hantering och ersättning.
Skogsägare måste vara beredda att släppa till mark för många olika ändamål i samhället. Det kan vara naturvård, ledningsgator, artskydd eller kulturvård. Hur intrånget ska hanteras regleras i bland annat i miljöbalken, expropriationslagen och i skogsvårdslagen.
När det gäller formellt skydd av skogsmark har Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Naturvårdsverket tillsammans tagit fram en nationell strategi. Några exempel på formella skyddsformer är biotopskyddsområde och naturreservat. Den typen av beslut ger skogsägaren full ersättning, plus 25 procent, för intrånget.
Men enligt skogsvårdslagen måste skogsägare tåla ett visst intrång, utan ersättning.
– Det kan uppgå till tio procent av det förväntade värdet av en avverkning. Sen faller procentskalan ned till tre procent, om det är stora avverkningar, eftersom värdet i absoluta belopp inte får vara hur stort som helst, säger Johan Åberg, processförvaltare och expert på områdesskydd på Skogsstyrelsen.
”Ökar mycket”
Om det är ett större skogsområde som ska skyddas formellt går det i huvudsak till på tre sätt. Myndigheterna kan känna till olika skyddsvärda områden i länet och tar kontakt med ägarna av området, Skogsstyrelsen kan titta närmare på om det finns skyddsvärd skog i de avverkningsanmälningar som kommer in och skogsägare kan själva ta kontakt med myndigheterna.
– Den andelen ökar väldigt mycket. Det är drygt en tredjedel av ärendena där skogsägare själva har tagit initiativ till formellt skydd.
Skogsstyrelsen värderar skogen
När ett område ska skyddas mäter Skogsstyrelsen upp och värderar skogen. Skogsägare kan få ekonomiskt bistånd för att kontrollera beräkningarna med hjälp av externa värderingspersoner. Därefter skrivs först en överenskommelse om intrångsersättning och sedan fattar Skogsstyrelsen beslut om biotopskydd.
Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna, ger sina tips:
1. Börja med att fundera på om en avsättning är något du kan tänka dig, med rätt ersättning.
2. Tänk på att det kan vara svårt att sälja virke från en nyckelbiotop. Den formella avsättningen kan bli en möjlighet att ändå få ersättning för skogen.
3. Fundera på vilken skyddsform du önskar. Biotopskydd och reservat ger förhållandevis hög ersättning, men man frånsäger sig brukanderätten för all framtid. Naturvårdsavtal ger betydligt lägre ersättning, men är tidsbegränsat.
4. Tänk på att du kan få hjälp i förhandlingen på statens bekostnad och ta i så fall hjälp av ett expertombud.
400 ärenden om året
När det gäller naturvårdsavtal ska Skogsstyrelsen och markägaren komma överens om ersättning och övriga villkor innan avtalet undertecknas. Skogsstyrelsen handlägger årligen omkring 400 ärenden om formellt skydd och flera ärenden kan beröra ett antal skogsägare.
– För vår del är det kanske ett par biotopsskyddsärenden om året där vi inte når en överenskommelse om intrångsersättning. Då kan skogsägaren vända sig till Kammarkollegiet och få en prövning av intrångsersättningen i ärendet.
Flesta nöjda
Skogsstyrelsen följer regelbundet upp hur markägare upplever processen med områdesskydd och värderingen av skogen genom att utföra enkätundersökningar.