Det kan inte vara meningen att en liten del av befolkningen ska stå för kostnader, merarbete och den psykiska stress det innebär att leva sida vid sida med varg och andra rovdjur, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Människor och tamdjur stressas av rovdjur. Inte helt oväntat, men det är bra att det nu också finns vetenskapligt bevisat i en forskningsrapport från Göteborgs universitet. Undersökningen, som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket, LRF och Svenska Jägareförbundet, visar också att många av de tillfrågade (sex av tio) saknar förtroende för svensk rovdjursförvaltning, vilket kanske inte heller är så överraskande?
Även om resultaten inte är häpnadsväckande är de icke desto mindre oroväckande och allvarliga. Rovdjursförvaltningens uppgift är att rovdjuren ska ha en gynnsam bevarandestatus, samtidigt som de kan samexistera med människor. Men förvaltningen ska också förebygga och begränsa rovdjursangrepp. Och här brister det.
Rovdjursattackerna på tamdjur har blivit fler på senare år, särskilt från varg där de ökat kraftigt. Förra året dödades 450 får av rovdjur. Dessutom angreps 42 hundar, varav tolv av dem dödades av rovdjuren. Till det ska läggas alla djur som blev så skadade att de måste avlivas. Och det finns tyvärr all anledning att befara att rovdjursattackerna på tamdjur kommer att öka ytterligare. Inte bara för att främst vargstammen växer kraftigt, utan även för att rovdjuren sprider sig söderut, där djurbesättningarna är fler och större.
De ökande rovdjursangreppen är också ytterst ett hot mot vår inhemska livsmedelsproduktion och det öppna landskapet. Trots att efterfrågan på svenskt lammkött ökar och avräkningspriserna är högre än på mycket länge minskar svensk lammproduktion. En av förklaringarna är oron för rovdjursangrepp, men också oron för så kallade rovdjursvänner, som skuldbelägger djurägarna för både tamdjurens lidande och eventuell rovdjursjakt.
I mitten av september ordnar Fåravelsförbundet en rovdjursvaka. Ett av kraven är då att rovdjursförvaltningen ses över, så att fårägarna får förutsättningar att hålla får och lamm på ett säkert sätt.
Ska vi ha en livskraftig rovdjursstam i Sverige, måste förvaltningen fungera bättre. Det kan inte vara meningen att en liten del av befolkningen, de som bor och verkar på landsbygden, ska behöva ta kostnader, merarbete och den psykiska stress det innebär att leva sida vid sida med varg, lo, björn, järv och kungsörn.
