Skogsägare är inte maktlösa
Med alla dessa värden som skogsägare genererar kommer ansvar, men likväl makt. Utan oss finns inga mjölkpaket, inget papper eller nya naturvärden, skriver Anna Ek.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sverige har en nästan 1000-årig historia av skogsförvaltning. Vi har en fördelning mellan småskaligt privat ägande, bolagsskog och statligt ägande som är unikt. Vi har haft historiska konflikter som påverkat hur man får äga och köpa skog, industriella anläggning av världsklass och ett arv av innovation som ständig drivkraft.
Anledningarna bakom vår unika position som skogsproducenter går att lista i oändlighet, men trots det känner sig många skogsägare idag maktlösa. Maktlösa inför en skogsdebatt som de inte riktigt förstår, inför beslut de inte känner att de kunnat påverka och inför myndighetsutövning som de upplever orättvis.
Jag har hört historierna sedan jag var tillräckligt gammal för att vara nyfiken. Upplevt frustrationen på nära hand, om inte i första. Kanske är det naiviteten som sägs komma med ungdom eller så har jag mitt arv från Dacke-områden att skylla, men jag kan inte acceptera att skogsägare ska känna sig maktlösa.
Nationalencyklopedin definierar maktlös som ”avsaknaden av inflytande”. Om vi tänker efter, saknar skogsägare inflytande?
Enbart i Sverige finns det över 300 000 privata skogsägare, som gemensamt äger nästan hälften av det svenska skogsinnehavet. I EU utgör dem 16 miljoner privata skogsägare, som gemensamt äger omkring 60 procent av EUs totala skogsareal. 15 procent av dessa skogsägare är småbrukare, som bara äger någon eller några tiotal hektar. Om styrka finns i massor, borde de således vara långt från maktlösa.
Mina 30 hektar produktiv skogsmark klimatkompenserar dessutom för ungefär 100 ton koldioxidekvivalenter varje år, vilket motsvarar över 10 genomsnittliga svenskars utsläpp utöver mina egna. De 3 000 plantor jag planterade för snart två år sedan kommer om 80 år kunna omvandlas till en miljon mjölkpaket, eller närmare 100 miljoner A4-papper.
Därtill tillkommer de biologiska värdena som finns i både den produktiva skogsmarken och de 20 hektar som jag inte aktivt brukar. Med de landskapselement jag lagt till, så som vattenspeglar eller skogsbeten, har jag dessutom bidragit till att öka den biologiska mångfalden.
Med alla dessa värden som skogsägare genererar kommer ansvar, men likväl makt. Utan oss finns inga mjölkpaket, inget papper eller nya naturvärden. Utan oss läggs skogen i stiltje, vilket bevisats vara dåligt för så väl klimat och miljö vid flertalet tillfällen.
Så, sträck på dig om du är skogsägare. Du är inte maktlös, utan en tillgång.
Anna Ek, skogsägare och landsbygdsutvecklingsagronom