Skogsstyrelsen måste följa vägledande domar
Om Skogsstyrelsen skulle strunta i rättsutvecklingen och sticka huvudet i sanden när den får nya vägledande domar, då sätter myndigheten rättsstaten ur spel, skriver avdelningschef Gösta Rune.
Om Skogsstyrelsen skulle strunta i rättsutvecklingen och sticka huvudet i sanden när den får nya vägledande domar, då sätter myndigheten rättsstaten ur spel, skriver avdelningschef Gösta Rune.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I Land Lantbruk riktar styrelseordföranden Torgny Hardselius och juristen Ida Nyberg, Norra Skog, kritik mot regeringen och en uppmaning till den att agera. Detta efter Skogsstyrelsens besked 10 februari om att skogsägare kommer att behöva ta betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Orsaken är rättsutvecklingen där en rad domar från svenska domstolar, men även från EU, gör att Skogsstyrelsen behöver förändra arbetssättet och följa lagen.
Precis som vår generaldirektör Herman Sundqvist skrivit på Svenska Dagbladets debattsida, finns det konsekvenser av de nya domarna som många uppfattar som orimliga, att skogsägaren behöver ta hänsyn till enskilda individer av alla fåglar vid åtgärder i skogen.
Med de resurser vi har arbetar nu Skogsstyrelsen intensivt med att stötta skogsägare för att fortlöpande informera och göra det nya arbetssättet så tydligt som möjligt. Inte minst på vår webbsida som uppdateras kontinuerligt.
Kritik mot regeringen och krav på lagändringar får givetvis politiken svara för. Men när Hardselius och Nyberg beskriver det som att Skogsstyrelsen ”vältrar över utredningsansvaret på enskilda skogsbrukare” och antyder att det inte finns stöd i lagen för detta, då måste jag reagera.
Rättsutvecklingen är tydlig och visar nu att betydligt fler av de avverkningsärenden som Skogsstyrelsen handlägger, där fridlysta arter riskerar att påverkas, behöver hanteras enligt Miljöbalken. Samtidigt är Miljöbalken tydlig med att det ligger ett kunskapskrav och en bevisbörda på den som planerar att avverka. Där står till exempel: ”Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldiga att skaffa sig den kunskap som behövs”.
Jag har full förståelse för att det kommer reaktioner på den här nya ordningen i skogen, men precis som vi tidigare försökt förklara; det är domstolarna som gjort den här tolkningen, inte vi. Där har vi inget val. Vår uppgift är att se till att gällande lagstiftning efterlevs.
Om vi som myndighet skulle strunta i rättsutvecklingen och sticka huvudet i sanden när vi får nya vägledande domar, då sätter vi vår rättsstat ur spel. Det samhället tror jag varken Skogsstyrelsen eller Norra Skog vill leva och verka i.
Göran Rune
chef för skogsavdelningen, Skogsstyrelsen