Staten vill ha muntlig rättegång i fjällnäramålen
Staten vill att rättegången i de så kallade fjällnäramålen ska vara muntlig. Att det är komplicerade mål som blir vägledande är orsaken till myndigheternas begäran.
Staten vill att rättegången i de så kallade fjällnäramålen ska vara muntlig. Att det är komplicerade mål som blir vägledande är orsaken till myndigheternas begäran.
De så kallade fjällnäramålen ska tas upp av Mark- och miljööverdomstolen och det finns en möjlighet för Mark- och miljööverdomstolen att fatta beslut enbart på handlingarna, alltså utifrån skriftliga uppgifter som lämnas in av parterna.
Men nu begär Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet att rättegången ska vara muntlig. Deras gemensamma bedömning är att ett beslut fattat enbart på handlingarna är ett sämre alternativ när totalt fem ärenden ska prövas.
– Det här är komplicerade mål både rättsligt och i sak. Domarna från högre instans kommer att bli vägledande för framtiden och påverka många skogsägare. Av de skälen anser jag att det här målet ska avgöras i en huvudförhandling där bägge parter får möjlighet att var och en muntligt redogöra för sina ståndpunkter, säger Kammarkollegiets generaldirektör Gunnar Larsson i ett pressmeddelande.
Målen handlar om att flera skogsägare nekats avverkning i fjällnära skogar på grund av höga naturvärden. Som en följd av det har de tvingats stämma staten för att få ersättning. I januari i år kom flera domar från mark- och miljödomstolen i Umeå som gav markägarna rätt till ersättning motsvarande 125 procent av marknadsvärdet.
Enligt Kammarkollegiet och Skogsstyrelsens bedömning finns det trots domarna i mark- och miljödomstolen ett oklart rättsläge i flera avgörande frågor. I maj 2018 bad Skogsstyrelsen att regeringen skulle se över och förtydliga de delar i Skogsvårdslagen som rör fjällnära skog. Det ledde till att regeringen tillsatte en utredning juli 2019.