Stor minskning av växtskyddsstölder
Antalet växtskyddsstölder har minskat drastiskt. Och för den som vill stoppa tjuven finns flera tekniska hjälpmedel att tillgå.
Antalet växtskyddsstölder har minskat drastiskt. Och för den som vill stoppa tjuven finns flera tekniska hjälpmedel att tillgå.
För bara fem år sedan fick Länsförsäkringar Skåne in anmälningar om stölder av växtskydd för runt 12 miljoner kronor per år. Sedan dess har skåningarna arbetat målmedvetet för att minska antalet stölder och under 2019 anmäldes endast två växtskyddsstölder för sammanlagt 750 000 kronor.
– Som försäkringsbolag har vi börjat ställa högre krav på de av våra kunder som har stora mängder växtskydd hemma. Det gör att folk är mer benägna att bara beställa hem de mängder de behöver just för tillfället i stället för att ha hela säsongens växtskydd ståendes. Medvetenheten bland lantbrukarna är också högre idag och de har blivit mycket professionellare, säger Peter Birch-Iensen, lantbruksexpert hos Länsförsäkringar Skåne.
Johan Karlzén, ordförande för Sveriges Spannmålsodlarförening, bekräftar bilden av att antalet stölder minskat drastiskt, inte bara i Skåne utan hos samtliga medlemmar i landet.
– Jag upplever att stölderna har minskat väldigt mycket. Våra medlemmar har inte lika stora lager hemma längre och de är betydligt försiktigare. Problemet med att folk vill stjäla saker har inte försvunnit men vi upplever att tjuvarna har koncentrerat sig på andra saker, säger han.
Enligt Peter Birch-Iensen är att det är viktigt att försöka sätta sig in i hur tjuvarna tänker för att förstå vad som krävs för att stoppa dem.
– De här tjuvarna är multikriminella, de är inte specialiserade på lantbruk utan de utgår från vad som finns på en beställningslista från de som vill köpa, vad som är lätt att komma åt, hur stor chans det är att åka dit och hur hårt ett eventuellt straff skulle bli.
6 saker du kan göra för att stoppa tjuven:
1. Undvik att märka ut vart växtskyddsmedlet förvaras.
2. Se till att tak och väggar till förrådet kan stå emot ett inbrottsförsök. De får gärna vara murade eller bestå av träfiberskivor förstärkta med plåt.
3. Använd ett godkänt och starkt instickslås och slutbleck som uppfyller lägst klass 3 (SSF 3522).
4. Larma gärna både i utrymmet utanför och in till själva växtskyddsförrådet. Använd ett godkänt inbrottslarm med lägst klass R (enligt SSF 140) Hör med ditt försäkringsbolag vad som gäller.
5. Märk dunkarna med märkDNA.
6. Bryt förseglingen på dunkarna och skriv gårdens namn med en vattenfast penna (tjuvarna är kräsna och det är lättare att sälja grejer som ser ”nya” ut).
Till skillnad från ett vanligt larms siren med en ton alstrar Inferno- larm ljudvågor med fyra högljudda toner som ständigt byter frekvens. Det innebär att hjärnan inte kan förstå och anpassa sig till ljudet, vilket resulterar i ett illamående som kan leda till kräkningar. Ljudet är så obehagligt och outhärdligt att tjuven i de flesta fall tvingas lämna platsen.
Källa: Larm.se
Peter Birch-Iensen menar dessutom att det är viktigt att larmet går till en larmfirma och han tycker aldrig att lantbrukaren själv ska ge sig och på egen hand försöka stoppa tjuven.
– Tjuven ska veta att de är upptäckta och att det kommer någon, men man ska aldrig försöka stoppa en tjuv från att lämna brottsplatsen om man inte har hela byalaget med sig.
Han rekommenderar även att larmet ger ifrån sig både höga ljudsignaler och kraftiga ljussignaler för att stressa tjuven maximalt.
– Man ska ha blixtljus och siren, gärna både runt huset och inne i växtskyddsutrymmet. I dag finns det dessutom något som kallas för inferno-larm, de sirenerna är så kraftiga att ingen klarar av att vara kvar där inne, säger Peter Birch-Iensen.
Andra nya tekniska lösningar på marknaden är bland annat elektroniska galler och kameror som inte bara känner av rörelser utan även kan identifiera om det är ett djur eller en människa. Samt kameror som kan känna igen och dokumentera registreringsskyltar.
– Flera av de här nyare lösningarna börjar nu sjunka i pris och det utvecklas hela tiden ny teknik. Men tjuvarna är dessvärre också allt duktigare och det pågår lite av ett teknikrace, säger Peter Birch-Iensen.
MärkDNA är ett samlingsnamn på en typ av märkning som kan användas i brottsförebyggande syfte, men även vid brottsutredning. Märkningen görs med ett syntetiskt framställt DNA och vätskan penslas på värdesaker, ungefär som nagellack. Vätskan är osynlig, men framträder under UV-ljus. Eftersom varje märkning är unik kan den spåras. Märkningen håller minst fem år på föremål.
Källa: Polisen
LÄS MER: Först stöld – sedan utpressning