Det finns inget stöd för att påstå att studien vi granskat visar att den diande suggan och smågrisarna mår bättre av att smågrisarna avvänjs tidigare än i dag. Har Svenskt Kött verkligen läst rapporten? Det skriver Stefan Gunnarsson och Per Wallgren, utvärderare av Kontrollprogram för svensk grisuppfödning, i ett debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Jordbruksverket har föreslagit att smågrisar kan få avvänjas före 28 dagars ålder. Detta förutsätter att lantbrukaren är med i ett kontrollprogram. Branschorganisationen Svenskt Kött uppger på hemsidan svenskkott.se (besökt 17-09-05, kl 10.00) att den föreslagna ändringen är baserade på ”vetenskapliga studier”, vilka granskades 2015 av oss, Professor Per Wallgren, SVA, och Docent Stefan Gunnarsson, SLU.
Svenskt Kött skriver även "Studien visar att både den diande suggan och smågrisarna mår bättre av att smågrisarna avvänjs något tidigare än i dag." Detta är felaktigt. Undersökningen vi granskade ger inget stöd för att påstå detta. Det fanns ingen effekt på smågrisarnas och suggornas hälsa eller välfärd i de tre besättningar där ditiden kortades.
Har Svenskt Kött verkligen läst rapporten?
När det gäller suggornas välfärd skulle i teorin påfrestningarna på suggor som ger di till stora kullar eventuellt minska vid en kortare ditid. Men det fanns i den genomförda studien inte någon positiv effekt på suggorna vid kortare ditid, vilket i praktiken betyder att lantbrukarna är duktiga på att utfodra suggorna under diperioden. Så här skrev vi i rapporten "Således finns det ingen påvisbar positiv effekt av kortad ditid på suggornas hull och välfärd, som kan uppväga den ökade risk för smågrisen som det finns med en kortare ditid.”
Däremot finns många vetenskapliga studier som visar att en sänkt avvänjningsålder försämrar smågrisarnas hälsa och välfärd. Det gäller framför allt när avvänjningsåldern närmar sig, eller underskrider, 21 dagar. Smågrisarna löper då ökad risk att drabbas av infektioner och beteendestörningar.
Det ska poängteras att ett villkor för att delta i momentet kortare ditid i studien var att avvänjningsfodret skulle innehålla mjölksocker för att underlätta avvänjningen. De tre besättningar som deltog i studien minskade diperiodens längd med i genomsnitt 5 dagar (från 32 till 27 dagar) vilket i sin tur ökade årsproduktionen med 1,1 avvanda grisar per sugga.
Som nämnts i inledningen påvisades ingen effekt på smågrisarnas och suggornas hälsa eller välfärd i de tre besättningar där ditiden kortades, det vill säga de grisar som avvandes fem dagar tidigare var vare sig friskare eller sjukare än kontrollgrisarna och båda grupperna nådde 30 kilos vikt vid samma ålder (80 dagar). Återigen, har Svenskt Kött verkligen läst rapporten?
I rapporten gjorde vi därför en konklusion som tog hänsyn till att grisproduktionen i dag sker omgångsvis där ett antal suggor grisar samtidigt i tidigare tömda och rengjorda grisningsavdelningar. I praktiken skiljer det dock cirka en vecka mellan de äldsta och yngsta kultingarna. Vi föreslog då att en medelavvänjningsålder om 28 dagar skulle kunna tillämpas i stället för som i dag en individuell avvänjningsålder om 28 dagar.
Detta skulle kunna innebära en viss produktionsökning utan att alltför unga smågrisar behöver avvänjas. Vid en medelavvänjningsålder om 28 dagar kommer smågrisarna i praktiken att avvänjas inom ett ungefärligt intervall om 25-33 dagar, vilket skiljer avsevärt från 21 dagar i genomsnitt såsom det nu kan låta i debatten.
Stefan Gunnarsson, Leg vet, Docent, SLU och
Per Wallgren, Leg Vet, Professor, SVA och SLU
Utvärderare av Kontrollprogram för svensk grisuppfödning 2015
