Utvecklingen av vätskekartong till en viktig svensk exportvara manar till eftertanke. Den svenska skogsnäringens arbetsmodell som bygger på samverkan inom forskning och utveckling är en viktig möjliggörare även för framtida innovationer från skogen, skriver Torgny Persson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Var sjätte kartongförpackning i världen, som innehåller något flytande, är tillverkad av kartong från Skoghalls Bruk i Värmland. Det är en viktig möjliggörare för världens livsmedelsförsörjning som börjar sin resa hos Stora Enso. Tillsammans med tillverkning vid andra bruk, såsom Billeruds bruk vid Gruvön och i Gävle, gör detta Sverige till en betydande aktör för världens försörjning av vätskekartong.
Min första arbetsgivare i Skogsindustrin var Korsnäs i Gävle, nuvarande Billerud. Vätskekartong var det produktsegment som mycket av arbetet på utvecklingsavdelningen handlade om. Kartongen förbättrades hela tiden. Både tryckytan och kartongens styrka förbättrades. Utvecklingen genomfördes i nära samarbete mellan den stora kunden Tetra Pak och Korsnäs.
Tetra Pak hade också liknade samarbeten med andra svenska leverantörer. Att Sverige idag är en av världens största tillverkare av vätskekartong är ingen slump utan ett resultat av ett långsiktigt och målinriktat arbete av många människor.
Efterfrågan på vätskekartong är fortfarande hög, många år senare. Det är också ett produktsegment som inte är lika konjunkturkänsligt som andra produkter. Även när ekonomin blir sämre fortsätter vi att handla vår mjölk, yoghurt och juice.
Sverige har ett unikt kunnande inom området. Att vi fortsätter fylla på antalet kompetenta ingenjörer genom bra utbildningar är avgörande för att vi ska kunna behålla vår position. Men det är ett område som vi gemensamt måste stärka.
Exemplet med vätskekartong visar på några av Sveriges framgångsfaktorer inom skogsnäringen. Vi har en mycket hög kompetens inom många områden och den bygger på lång erfarenhet och gedigen forskning och utveckling. En annan framgångsfaktor är det nära samarbetet mellan många företag i värdekedjan.
Just dessa samarbeten är något som karaktäriserar skogsnäringen i Sverige. Vi har alltid drivit gemensamma projekt mellan aktörer i näringen – såväl mellan företag som med akademi och institut. När företagen tillsammans tar fram och arbetar med forskning blir volymen tillräckligt stor och resultaten lyfter hela näringen.
Forskningen kring vätskekartong fortsätter för att stärka konkurrensen mot andra förpackningsmaterial såsom plast och glas. Det mest hållbara alternativet kommer att klara konkurrensen bäst – här har den svenska vätskekartongen många fördelar.
Utvecklingen av vätskekartong till en viktig svensk exportvara manar till eftertanke. Den svenska skogsnäringens arbetsmodell som bygger på samverkan inom forskning och utveckling är en viktig möjliggörare även för framtida innovationer från skogen.
Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör Skogsindustrierna
