Ända sedan 1980-talet har Bertil Aspernäs i Bergkvara jobbat med dräneringskartor på den egna gården. Med de verktyg han har kan han rita digitala kartor över täckdiken som både andra lantbrukare och aktörer har nytta av. Nu tävlar han med sina två lösningar och en idé i Teknikutmaningen.
Idén om dräneringskartor föddes efter ett kraftigt regn hösten 1984. Bertil Aspernäs och hans pappa kunde inte bärga potatisen på grund av allt regn och den ruttnade. Då föddes ett intresse för vatten och dränering som sedan utvecklades i det första bidraget, Digitala diken.
– Det var väldigt primitivt i början. Först med papper och penna, men med GPS blev sedan allt mycket lättare, säger Bertil Aspernäs.
Digitala diken är ett kartsystem som Bertil Aspernäs tagit fram med hjälp av bland annat flygfoton från Lantmäteriet, historiska kartor och drönarbilder. Genom kartorna letar han reda på dräneringsledningar och ritar in dem på kartor i ett CAD-program på datorn. Det hela blir ett stort kartsystem som underlättar vid underhållsarbete och nydikning.
Namn: Bertil Aspernäs.
Ålder: 73 år.
Bor: Bergkvara utanför Kalmar i Småland.
Sysselsättning: Lantbrukare på heltid. Odlar spannmål, stärkelsepotatis och höstraps.
Varför anmälde du dig till Teknikutmaningen?
”Jag tycker att de här bidragen, eller det här tänket, ska föras vidare. De kan flyga bra. Jag lyssnade på ett föredrag där Per Frankelius (forskare vid Linköping universitet och processledare för Agtech 2030) pushade för innovation. Och då tyckte jag att jag har någonting här. Sen är det upp till läsarna och juryn att bedöma. Mitt bidrag går säkert att förädla. Övergripande handlar det här om livsmedelsstrategin och om lantbrukets produktion i förändrat klimat. Vatten ramar in det hela”.
Men kartorna underlättar även i kommunikationen mellan markägare, entreprenörer och nätägare vid till exempel fibergrävning. Digitala diken har vuxit och täcker nu inte bara Bertil Aspernäs fastighet utan ett 15 000 hektar stort område i sydöstra Sverige, från Karlskrona till Kalmar.
– Fördelen är att det går att göra det här i stor skala, säger Bertil Aspernäs.
Idé: Digitala diken.
Fördelar: Går att göra i stor skala. Det skulle vara fritt fram för andra att gå över sina marker och bygga sådana här system.
Till nytta för vem: Lantbrukare och samhällsaktörer som behöver ha koll på var täckdiken går i marken.
Program och material som används: AutoCAD (ett av flera CAD-program som finns), flygfoton från Lantmäteriet, drönarbilder, historiska och lokala kartor.
Process: Genom att tolka flygfoton, historiska kartor går det att se var täckdiken går. Sedan ritas detta in i cad-programmet och bildar en karta.
Tidsåtgång: ”Cirka 2,5 år vid sidan av jordbruket för kartdatabasen som inte hör till min egen gård”.
Kostnad: ”Att göra kartorna har kostat 100 000 kronor. Den egna fastigheten räknas inte in. Jag har fått viss ersättning från Torsås kommun för det arbete som har varit kopplat till strukturkalkningsjobbet”.
Den andra bidraget, Karthjälpen, bygger på kartdatan från Digitala diken. Land Lantbruk har tidigare berättat om innovationen, men då inte som ett bidrag i Teknikutmaningen. Karthjälpen går ett steg längre än Digitala diken och gör gårdsvisa kartor till traktorns GPS och lantbrukarens mobiltelefon.
– Det innebär att lantbrukaren får koll här och nu genom att få en karta i handen.
Starten för verktyget gick när Bertil Aspernäs blev invald i Torsås kommuns vattenråd och kommunen skulle genomföra strukturkalkning. Han fick i uppdrag att göra kartor där ett lager visade lerhalten och ett lager visade täckdiken.
– Sedan började kolleger ringa och be om hjälp med att ta fram kartor efter att de drabbats av översvämningar.
Ytterligare en finess med Karthjälpen är att traktorns autopilot med hjälp av GPS kan leta upp täckdiken med en precision på 20 centimeter, till exempel om ett dike behöver märkas upp för underhåll. En utmaning med systemet är dock att de olika traktorfabrikatens GPS-utrustning ser olika ut.
– Traktorernas GPSer är inte riktigt förberedda för sådan här kartinfo. Då måste du ha lite modernare GPSer. Det överraskade mig, jag trodde inte att det skulle vara så krångligt.
Systemet fungerar på GPSer av märkena Topcon och Trimble och är dessutom testat på Fendt. Men målsättningen är att alla fabrikat ska kunna använda sig av Karthjälpen.
– Kartan i mobilen har inte varit några problem, men du får mer precision om du får in den i traktorn.
Det tredje och sista bidraget är en idé som Bertil Aspernäs kallar Dräneringskollen.
– Jag har länge gått och tänkt på att vi har en teknisk skuld. Att vi inte vet vad som finns kors och tvärs. Man gräver fiber och så blir det ett surhål eftersom man påverkat dikesövergångarna och det kan få till följd att lantbrukaren får en sjö som han eller hon inte bett om.
Idé: Karthjälpen.
Fördelar: Lantbrukaren får koll här och nu genom att få en karta direkt i mobilen.
Till nytta för vem: Lantbrukare och samhällsaktörer som behöver ha koll på var täckdiken går i marken. Det ger mer information när det till exempel ska grävas fiber över en åker.
Program och material som används: AutoCad, ExpertGPS, Farmer Core (ett amerikanskt växtodlingsprogram om kan hantera olika traktorers GPS-format) och Dataväxt är programmen som används för att bygga kartorna. Sedan behövs en GPS eller telefon att föra över kartorna till.
Tidsåtgång: Cirka 1 år.
Kostnad: ”Jag har jobbat med det är lite då och då så det är svårt att säga någon summa utöver licensprogrammen som kostar mig cirka 8 000 kronor om året”.
Dräneringskollen är en idé om en karttjänst som visar dräneringsledningar över hela landet och också bygger på kartdatan från Digitala diken. Den kan byggas på den SAM-plattform som Jordbruksverket äger i dag och där det redan finns en blockstruktur. Detta kan sedan samköras tillsammans med Ledningskollen som redan finns för att förhindra att täckdikningssystem skadas vid olika arbeten, exempelvis grävning av ny fiber eller utgrävningar.
– Myndigheterna måste få något slags system. Det är dags nu när vi digitaliserar Sverige att vi lyfter lantbrukets infrastruktur dit där det hör hemma, säger Bertil Aspernäs.
Idé: Dräneringskollen.
Fördelar: Lantbrukaren får myndighetshjälp så att risken att man gräver sönder dränering minskar.
Till nytta för vem: Lantbrukare och samhällsaktörer som behöver ha koll på var täckdiken går i marken.
Tidsåtgång: ”Jag har inte lagt ner några timmar på det här. Det är än så länge bara en idé jag fått och som jag har skrivit ner”.
Uppskattad kostnad: ”Det har inte kostat mig någonting men det kommer att kosta mycket att genomföra. Så pass mycket att det krävs att en myndighet går in och finansierar”.
