Vad vill regeringen med jordbrukspolitiken egentligen?

I början av maj gav landsbygdsminister Peter Kullgren Jordbruksverket i uppdrag att analysera och, i de fall som bedöms lämpligt, lämna kostnadseffektiva och skalbara förslag till förändringar av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027. Tidpunkten för uppdraget är minst sagt märklig.

För det första går det att ifrågasätta vilka förutsättningar som finns att analysera en politik som bara varit i kraft i drygt fyra månader, det vill säga inte ens en odlingssäsong. För det andra har det gått sju månader sedan regeringen tillträdde, så om syftet var förändra den politiska inriktningen, så hade de besluten och signalerna med fördel kunnat tas innan den nya jordbrukspolitiken trädde i kraft vid årsskiftet.

Vidare går det att konstatera att det med uppdraget inte följer några nya pengar. I stället ska Jordbruksverket lämna förslag på omfördelningar – alltså flytta pengar från stöd och regelverk som lantbrukarna precis satt sig in i – till ännu nyare stöd och regelverk.

Det finns nog få saker som irriterar svenska lantbrukare mer än oförutsägbara EU-regler. Inga andra näringar, biodrivmedelsbranschen möjligen undantagen, tvingas stå ut med den här typen av lappkast. Det är ett gift som måste upphöra.

Centerpartiet anser därför att regeringen måste säkerställa en ordentlig riskanalys innan de går vidare med Jordbruksverkets förslag på en ny strategisk plan. Risken är att lantbrukaren annars blir den stora förloraren. Ingen vill se en repris på det IT-haveri och de försenade stödutbetalningar som präglade stora delar av förra CAP-perioden.

Regeringen behöver också tillskjuta extra resurser till den strategiska planen. Centerpartiet avsatte i sin höstbudget en halv miljard kronor mer per år än regeringen till den strategiska planen 2023-2027. Vi pekade särskilt ut ett återinfört vallstöd, investeringsstöd och startstöd som prioriterade insatser, men vi ser på längre sikt också ett behov av att höja betesmarksersättningarna och kompensationsstödet.

Före valet ville Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna samtliga göra en motsvarande budgetförstärkning, men föga förvånande var den inte längre aktuellt efter valet. Den som läser uppdraget till Jordbruksverket kan till och med få intrycket att regeringen och Finansdepartementet nu vill kratta för en kommande budgetneddragning. Låt oss hoppas att det inte stämmer. Allt annat vore ett enormt dubbelsvek mot Sveriges lantbrukare.

Daniel Bäckström
landsbygdspolitisk talesperson (C)