Varför är regeringens ambition för jordbruket så låg?
Om inte regeringen höjer ambitionerna i sin strategiska plan för jordbruksstöden kommer produktionen att minska och viktig biologisk mångfald går förlorad, varnar Sverigedemokraterna.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sveriges förslag till strategisk plan för jordbruksstöden är nu beslutad av regeringen. Även om den har brister, så ser vi strukturen som i stort sett positiv, inom de fortfarande snäva ramar som EU sätter. Det är ingen hemlighet att vi till exempel hade önskat bättre möjligheter att stödja mjölkkor på bete och att vi inte vill pressa lantbrukarna att ställa om till ekologisk odling. En forcerad omställning kan skapa ett överutbud av ekoprodukter och därmed sämre ekonomi samtidigt som svensk livsmedelsproduktion skulle minska. Men det är bra med ökat kompensationsstöd och investeringsstöd, ökad ersättning för skötsel av betesmarker och pengar till ökad djurvälfärd samt riktade stöd till unga lantbrukare.
Planen ska fungera i en komplex och föränderlig verklighet. Därför är vi glada att regeringen lyssnade på oss och sent omsider införde en ettårig miljöersättning för precisionsodling/planering, även om vår modell egentligen hade möjlighet att inrymma fyra i stället för tre ersättningsformer. Den stödformen kommer att kunna användas av de flesta jordbrukare och borgar för att de viktiga åtgärder som idag är utan ersättning inte försvinner utan utvecklas vidare, till nytta för miljö och näring. Det borgar också för att Sverige ska kunna utnyttja hela stödutrymmet. Den nya stödformen minskar den risk som annars hade funnits i det ursprungliga förslaget.
Däremot är vi kritiska till att precisionsodlingsstödet begränsas till endast de nitratkänsliga områdena i södra Sverige. Det minskar de positiva effekterna av stödet och leder till att många lantbrukare i norr och i bland annat Småland får ett sämre utfall än annars.
Men, varför är regeringens ambition så låg? Budgeten måste höjas med en miljard kronor senast från nästa år, annars går utlovad politik inte ihop. Produktionen kommer att minska och viktig biologisk mångfald gå förlorad. Dessutom kan mer akuta insatser behövas under 2022.
Vi uppmanar regeringen att nu noga följa utvecklingen framöver för att kunna utnyttja den flexibilitet som ändå finns i systemet och att förbereda för framtida handlingsutrymme i tid så att svenskt jordbruk inte får lida till följd av oönskade effekter.
Till sist, kom ihåg att den bästa klimatåtgärden är att svensk jordbruksproduktion växer. Så bra är nämligen det svenska jordbruket i internationell jämförelse.
Martin Kinnunen (SD). miljöpolitisk talesperson
Staffan Eklöf (SD), riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet