”Vi längtade till landsbygden redan innan coronaviruset bröt ut”

Längtan till landet uppstod faktiskt innan coronapandemin bröt ut. I mer än hälften av Sveriges kommuner har befolkningen på landsbygden ökat sedan 2010. Fler och fler tröttnar på att köa för bostad, förskoleplats och på väg till jobbet.

Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.
Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Längtan till landet har ökat under coronapandemin. För att minimera risken att smittas tar många stadsbor sin tillflykt till fritidshus på landsbygden. Men faktum är att hos många har längtan bort från städerna funnits betydligt längre än så.

Även om den allmänna bilden är att Sveriges landsbygd avfolkas, är det inte längre sant. I mer än hälften av kommunerna har befolkningen på landsbygden faktiskt ökat sedan 2010. Det visar siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Störst är ökningen på den tätortsnära landsbygden. I till exempel Uppsala län har samtliga kommuner ökat sin befolkning i den del av landsbygden som ligger nära en tätort. Kommunerna i Norrlands inland samt Värmland, som har längre till tätorter, har ännu inte samma positiva trend.

Visserligen bor nu nära 90 procent av Sveriges befolkning i tätorter med mer än 1 000 innevånare, enligt SCB. Och befolkningsökningen är fortfarande störst i storstäderna. Det brukar till exempel sägas att Stockholm växer med två fulla bussar om dagen, alltså ungefär 100 personer.

Men det är inte på bekostnad av landsbygden, utan förklaringen är i stället inflyttning från utlandet och nyfödda. Prognoser visar i stället att 2027 beräknas fler flytta från än till Stockholmsregionen.

I en opinionsundersökning som gjordes av företaget YouGov i höstas sa en fjärdedel av de tillfrågade stads- och tätortsborna att de planerade att flytta till landsbygden. Möjligheten att få en bättre, större och biligare bostad var det främsta argumentet. Framförallt 30–39-åringar och familjer med barn under sju år var intresserade av att flytta och längtade efter att slippa bostadsköer, förskoleköer och bilköer. Förbättrade möjligheter att resa och att arbeta på distans underlättade deras val. I en undersökning som LRF lät göra för ett par år sedan var resultaten ungefär desamma.

Kanske gör coronakrisen att ännu fler inser möjligheterna med att bo och arbeta på landsbygden och vågar ta steget att flytta. Men för att det ska bli riktigt attraktivt måste också politikerna inse fördelarna med landsbygdsboende. Att företagandet på landsbygden är viktigt för hela samhället och att storstaden inte kan vara norm för hela landet.

LÄS MER: Tove Mellgren: ”I kristider längtar svensken till landsbygden”